Loggan, röd med vit text

”För vi klarar oss inte utan dansen!” Den sjätte Dans i skolan-biennalen samlade deltagare från hela landet

Foto: Hans-Olof Utsi Foto: Hans-Olof Utsi

Över 200 deltagare och lika många barn och unga deltog i den sjätte Dans i skolan-biennalen och den nordiska forskningskonferensen som arrangerades i Skellefteå och Piteå 7–9 maj. Workshops, samtal föreställningar och seminarier stod på schemat när dansens betydelse i skolan lyftes. ”Vi klarar oss inte utan dansen”, konstaterade forskaren och associerade professorn Eva Bojner Horwitz i sitt inledande anförande. Dagarna avslutades med ett gemensamt upprop för de estetiska ämnena i gymnasieskolan.
 
Sveriges sjätte Dans i skolan-biennal ”Mer Dans i skolan!” arrangerades av Institutet Dans i skolan i samarbete med Piteå kommun, Skellefteå kommun och Luleå tekniska universitet med stöd från Statens kulturråd och Sparbanken Nord. Ledord för Biennalen var: Kroppskoll, Fantasi, Språk–uttryck, Delaktighet, Empati och Lärande.

Dansen har en självklar plats på schemat
Dansens självklara plats och barnens och ungdomarnas betydelse för samhällsutvecklingen lyftes särskilt fram. Danskonstnärer engagerades för att skapa dans tillsammans med elever och studenter samt för att visa dansföreställningar och dansforskare presenterade metodutvecklingsarbete och forskning.
 
Biennalen invigdes av kommunalrådet Lorents Burman från Skellefteå kommun och Institutet Dans i skolans ordförande Björn Sprängare tillsammans med dansande skolelever och professionella danskonstnärer.
 
Över 30 programpunkter på programmet
Närmare 30 olika workshops för praktiskt deltagande och seminarier och samtal stod på programmet under biennaldagarna samt den nordiska forskningskonferensen. Utöver workshops med teman kring Dans och integration blev det workshops om dans och språkutveckling samt dans i skolan ur ett genusperspektiv med särskilt fokus på skolans arbete med värdegrund och samtyckeskultur.
 
Dans i skolan-biennalen 2018 visade vilket fantastiskt och ursprungligt språk dans är, när det gäller att stärka identiteten och ta del av varandras kulturer för att skapa förståelse och delaktighet. Det blev möten i dans mellan bredd och elit, t.ex. mellan nyanlända elever och elever från majoritetssamhället samt barn från sameskolorna i Kiruna, Gällivare och Tärnaby. Medverkade gjorde också danslärarstudenter vid LTU:s Danslärarutbildning, danskonstnärerna Bosmat Nossan och Noa Paran från Tel Aviv, Ambra Succi en av landets främsta hiphopdansare, flamencodansaren Tina Wezelius Grebacken, Isadora Duncan –tolkaren Lilly Zetterberg samt  konsertpianisten Roland Pöntinen.
 
Fokus på forskning om dans
Det finns ett ökat intresse för forskning inom Dans i skolan-fältet. Därför har Institutet Dans i skolan instiftat ett vetenskapligt råd som ska utveckla forskningsstrategier för Dans i skolan i samverkan med andra lärosäten i landet och i Norden. Flera universitet finns representerade i det vetenskapliga rådet.
 
Till den nordiska forskningskonferensen vid Luleå tekniska universitet bjöds seniora dansforskare och nya dansforskare in från de övriga nordiska länderna. Institutets forskningskonferens blir också viktig för att inspirera till ny forskning och hitta finansiärer till fler doktorandtjänster inom området. Det är nödvändigt att Institutet Dans i skolan utvecklar det nordiska nätverket för forskning inom Dans i skolan-området.
 
Röster från Dans i skolan-biennalen 2018
”Vi klarar oss inte utan dans!”
”Dansläraren är en ny lärarkategori som är efterfrågad på många skolor i landet, i Skellefteå startas också dans i förskolan”
”Genom dansen kan jag uttrycka vad jag inte kan säga”
”Kroppen är mitt verktyg och när jag dansar kommunicerar jag så mycket mer än ord”
”#MeToo är en rörelse som handlar om att involvera män likväl som kvinnor. Vi kan använda kroppen och dansen för att lära oss om vad samtycke faktiskt innebär.”
”Civilkurage behövs och skapas när det finns ett bra ledarskap”.
”Med samverkan kan vi åstadkomma så mycket mer, vi får förespråkare av dans även om vi inte dansar själva.”
”Dans är nästan overkligt och samtidigt härligt”
”Det är viktigt med estetiska ämnen i skolan, bara så kan det bli mer dans i skolan.”
”Vi behöver mer forskning om dans för att lära mer om vad dansen är och gör med oss när vi dansar.”
”De som dansar är bättre än andra på att kunna läsa av andra människors sinnesstämningar ”
”Att dansa är att mötas och lära känna varandra och sig själv”
 
Mötesplats för dans i skolan
”Dans i skolan–biennalen och den nordiska forskningskonferensen 2018 blev en viktig mötesplats för dans i skolan där många nya möten resulterade i starka upplevelser, ny kunskap och samlade erfarenheter”, sa Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef för Institutet Dans i skolan och professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet.
 
Biennalen avslutades med att deltagarna vid Dans i skolan-Biennalen 2018 skrev under ett upprop om att de estetiska ämnena återinförs som ett obligatoriskt ämne på gymnasiet. Estetiska uttryck behövs för elevernas lärande och utveckling, men också för att skapa en innovativ, konkurrenskraftig och framtidsorienterad samhällsutveckling i linje med EU:s framtagna ”Nyckelkompetenser för livslångt lärande”.
 
Hela programmet och mer information finns på www.dansiskolan.se/Biennal2018.

Nyhetsarkiv

Senaste nyheterna

Etikettmoln