Loggan, röd med vit text

Allt börjar med kroppen!

Dansen är ett av de mest ursprungliga språk vi människor har. Trots detta har inte dansen som konstform en starkare ställning i samhället. Kan det bero på att dans är kroppsligt och att vårt samhälle fortfarande räds kroppsliga uttryck? Dansen har stor betydelse för barn och ungdomar när det gäller att stärka den egna identiteten och våga ta plats i samhället. Inom #MeToo kan dansen visa vägen när det gäller att öka kroppsmedvetenheten och stärka respekten för integritet, varandras kroppar, uttryck och identitet.

Dansen som konstform har inte haft en tydlig plats i skolan i jämförelse med andra konstområden. Utvecklingsarbetet Dans i skolan där visionen är dans i skolan för alla har pågått sedan 1980-talet och intresset för dans i skolan ökar stadigt. Det har dock varit svårt att bredda intresset och öka ansvarstagandet för dansen i samhället p.g.a. fördomar mot dans, okunnighet, stämpeln av exklusivitet och många danskonstnärers och dansares ointresse för att nå ut till nya grupper t.ex. i den obligatoriska grundskolan. Det har tagit lång tid att arbeta med kunskapsbildning och attitydförändringar.

Institutet Dans i skolan har ett regeringsuppdrag med syftet

  • att alla elever ska få tillgång till dansen som kunskapsområde i skolan,
  • att stärka dans i skolan-området genom metodutveckling och forskning.


Institutet Dans i skolan ska inspirera och sprida kunskap till kommuner och skolor så att alla elever får möta dansen som uttrycksform i skolan. Utbildnings- kultur- och hälsopolitiska insatser samverkar för att förankra dansen i skolan. I dag har drygt 100 kommuner introducerat dans som kunskapsområde i skolan under ledning av danslärare.

Den senaste tiden har flera rapporter presenterats. Regeringens samling Mer rörelse i skolan handlar om insatser för att fler barn och unga ska röra på sig varje dag. Nordiska ministerrådet visar att två tredjedelar av de svenska skolbarnen rör sig mindre än en timme om dagen och att svenska barn rör sig minst av alla barn i Norden. Generation Pep-rapporten visar att flickor rör sig mindre än pojkar och tonåringar mindre än yngre barn. Stillasittandet ökar och sex av tio tonåringar spenderar tre timmar eller mer per dag sittandes framför en skärm utanför lektionstid. Samtidigt visar Folkhälsomyndighetens rapport att barn och unga är fysiskt aktiva 10 procent av tiden. 20 procent av tiden ägnas åt lågintensiva aktiviteter med en ansträngning som motsvarar en lugn promenad. Hela 70 procent av tiden klassas som lågaktiv där de är vakna och satt, halvlåg eller stod stilla.

Trots alarmerande rapporter om de stora farorna kring barns och ungas stillasittande är det ytterst få som lyfter fram dansen. Institutet Dans i skolan har många goda exempel på hur dansen är en form av fysisk aktivitet som når inaktiva elever som inte attraheras av traditionellt idrottande. Kraven på mer rörelse i skolan passar särskilt väl in på utvecklingsarbetet dans i skolan.

Vuxenvärlden står i vägen för elevernas rätt till dans i skolan. Eftersom en stor del av den vuxna befolkningen har gått igenom grundskola, gymnasium och kanske högskola utan att möta dansen som konstform är det inte konstigt att vuxenvärlden genom sitt svaga intresse för dans står i vägen för barns och ungdomars möjlighet att få tillgång till dansen i skolan. Rädsla för kroppsliga uttryck och okunnighet är några av anledningarna till att dansen som uttrycksform inte har fått en naturlig plats i skolväsendet och i samhället. Nyligen nåddes vi av nyheten att skolelever i Jukkasjärvi blivit befriade från dans i skolan och för sex år sedan gick Kammarrätten emot både skolans och Skolverkets beslut och gav föräldrarna rätt där de av religiösa skäl hade ansökt om att barnen skulle slippa vara med på dansen i skolan.

Det är upprörande att vuxnas fördomar och rädslor får stå i vägen för barns utveckling, hälsa och lärande med hjälp av dansen i skolan.

Hos barn finns ett genuint behov av lek, rörelse och dans tidigt och det är viktigt att de får möta vuxna som uppmuntrar detta. Dessutom har dansen en stor betydelse i många unga människors liv på fritiden på liknande vis som musiken. Hip hop och hela streetkulturen är viktig för många ungdomar och den tar nu plats på ett framgångsrikt vis i samhällsutvecklingen. Streetdansen har stor betydelse när det gäller att väcka intresse för dans hos nya grupper.

Efter #MeToo-uppropen hjälper Institutet Dans i skolan skolor att arbeta med värdegrund och samtyckeskultur med utgångspunkt i dansen. För dansaren är kroppen det främsta verktyget som det står i uppropet #tystdansa och därför är det så viktigt att från tidig ålder mötas kropp till kropp utan att det uppfattas som farligt eller sexistiskt. I den nya läroplanen för förskolan Lpfö18 tydliggörs bl.a. att barnens rätt till kroppslig och personlig integritet ska respekteras.

För att kunna förankra dansen i samhällsutvecklingen räcker det inte med satsningar från kulturområdet, utan dansen måste få en starkare ställning i skola och högskola. Tack vare utvecklingsarbetet Dans i skolan ökar intresset för dans i skolan och numera finns det danslärarutbildningar vid tre högskolor i landet. Det finns en stor efterfrågan efter danslärare och den nya lärarkategorin är en populär yrkesgrupp. Kartläggningar visar att dansläraren och danskompetensen efterfrågas och över 90% av danslärarna har anställning tre månader efter examen.

Nyckelord för dans i skolan är: dans, fysisk aktivitet, kroppsmedvetenhet, mångfald, delaktighet, integration, fantasi, självkänsla och lärande.

  • I dansen utgår man alltid ifrån barns och ungas genuina behov av lek, rörelse och dans.
  • Dans är kommunikation som ger eleverna möjlighet att gestalta och ge form åt inre bilder, tankar och känslor både som individ och i grupp.
  • Enligt läroplanen ska skolan sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen (Lgr 11) och här kan dansen få stor betydelse. Dansen ger ökad kroppsmedvetenhet och stärkt motorik.
  • Dans överbryggar gränser mellan människor, länder och kulturer. Att ta del av varandras danser och uttryck är att ta del av varandras kulturer och skapar förståelse och delaktighet.
  • Allt börjar med kroppen. Efter #Metoo-uppropen vill skolor ha hjälp med att arbeta med värdegrund, samtyckeskultur och dans med utgångspunkt i genusperspektiv
  • Dans är ett eget kunskapsområde och ger dessutom eleverna utsökta möjligheter till lärande t.ex. när man får dansa matematik, historia eller arbeta med dans och språkutveckling.


Skolan når alla barn. Det är viktigt att vi i skolan ger alla elever möjlighet att upptäcka dansen som uttrycksform för att stärka fysisk aktivitet, kroppsmedvetenhet, identitet, självkänsla och respekt för varandra. Allt börjar med kroppen!
 
Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef för Institutet Dans i skolan och professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet
 

Nyhetsarkiv

Senaste nyheterna

Etikettmoln