Loggan, röd med vit text

NYHETER

2017 > 05

"Svenska barn rör sig minst av alla barn i Norden. Genom dans i skolan kan skolan ge alternativ till idrotten och ge skoleleverna möjlighet till att röra på sig mer under sin skoltid," skriver Cecilia Björklund Dahlgren, Eva Bojner Horwitz och Christer Wiklund skriver i sin debattartikel publicerad i Piteå tidning.

Samling för daglig rörelse presenterades nyligen av utbildningsminister Gustav Fridolin, minister för forskning och högre utbildning Helene Hellmark Knutsson samt folkhälso- och idrottsminister Annika Strandhäll. Samlingen handlar om insatser för att fler barn och unga ska röra på sig varje dag.

Nyligen presenterades också en rapport från Nordiska ministerrådet som visar att två tredjedelar av de svenska skolbarnen rör sig mindre än en timme om dagen, och att svenska barn rör sig minst av alla barn i Norden.

Genom dans i skolan kan skolan ge alternativ till idrotten och ge skoleleverna möjlighet till att röra på sig mer under sin skoltid. Dans är glädje, det är roligt att dansa! Men dans stärker också motoriken och ger ökad kroppsmedvetenhet och ger barn och ungdomar stärkt självkänsla. Dans överbryggar också gränser mellan människor, länder och kulturer. Att dansa varandras danser är att ta del av varandras kulturer som därmed skapar förståelse och delaktighet, vilket också är en utmaning skolan möter idag med många nya skolelever från andra länder.

Kraven på mer rörelse i skolan passar särskilt väl in på utvecklingsarbetet dans i skolan.

  • I dansen utgår man alltid ifrån barns och ungas genuina behov av lek och rörelse.
  • Dans är kommunikation som ger eleverna möjlighet att gestalta och ge form åt inre bilder, tankar och känslor både som individ och grupp.
  • Enligt läroplanen ska skolan sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen (Lgr 11) och här kan dansen få stor betydelse som ger ökad kroppsmedvetenhet och stärkt motorik.
  • Dans är ett eget kunskapsområde och ger dessutom eleverna utsökta möjligheter till lärande t.ex. när man får dansa matematik, historia eller arbeta med dans och språkutveckling.

Genom dansen som uttrycksform kan man nå barn och ungdomar som inte attraheras av den traditionella idrotten.
Institutet Dans i skolan som arbetar med att stärka dans i skolan-området för att alla elever ska få tillgång till dansen som kunskapsområde i skolan ser många goda exempel på detta. I Sverige erbjuder ett hundratal kommuner dans på skolschemat idag och danslärar-utbildningar finns vid flera lärosäten i landet.

2003 startades Sveriges första danslärarutbildning i Piteå av Luleå tekniska universitet och idag finns även danslärarutbildning i Stockholm och Göteborg. Intresset för dans i förskolan ökar också när alltfler förskolor vill erbjuda dans under professionell ledning.

Eva Bojner Horwitz med lång forskarerfarenhet inom dans, beskriver hur dansen kan bidra till ökad empati genom att påverka känsloavläsning - en viktig del i vår kommunikation som hjälper oss att skapa sociala kontakter och avläsa tidiga signaler på ohälsa. Dans kan också påverka inlärning och minska smärta. ”Dansrörelsen skapar medkänsla, kreativitet och medvetenhet – en förutsättning för tillitsfulla sammanhang. Dans i skolan är själva grundbulten för denna utveckling”, säger Eva Bojner Horwitz.

Enligt läroplanen ska skolan sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Låt oss satsa på mer rörelse i skolan och göra detta genom att låta dansen ta mer plats på skolschemat!

Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef Institutet Dans i skolan och universitetslektor i dans vid Danslärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet

Eva Bojner Horwitz, med dr, kulturhälsoforskare vid Karolinska institutet och Uppsala universitet samt utbildningsansvarig vid Centrum för Social hållbarhet, CSS, Karolinska Institutet
 
Christer Wiklund, styrelseordförande Institutet Dans i skolan, professor i musikpedagogik samt tidigare prefekt vid Institutionen för konst kommunikation och lärande vid Luleå tekniska universitet i Piteå

Foto: Hans-Olof Utsi Foto: Hans-Olof Utsi

Mer rörelse i skolan – mer dans i skolan
Barn och ungdomar från landets nordligaste del manifesterar dansens självklara plats på skolschemat.
 
När debatten om betydelsen av mera rörelse i skolan växer starkt samlas elever och förskolebarn från Kiruna, Vittangi, Svappavaara, Abisko och samtliga elever från sameskolorna i Karesuando, Kiruna och Gällivare för att inta stadshuset i Kiruna med sin dans.

Våren dansas in
Barnen från midnattssolens land åker många mil för att dansa in våren och försommaren och fylla stadshuset med olika koreografier bl.a. VÅRDANSEN, JÄRVEN OCH RIPORNA, FLAMENCO, VINDARNA, HJÄRTAT och RENDANSEN under ledning av Cecilia Björklund Dahlgren och Tina Wezelius Grebacken.
Dans i skolan-manifestationen i Kiruna är ett möte i dans mellan urfolk, nyanlända och majoritetssamhället.

Dansens betydelse för utveckling och lärande
Till manifestationen har också med dr och kulturhälsoforskaren Eva Bojner Horwitz från Karolinska Institutet bjudits in för att lyfta fram dansens stora betydelse för barns och ungas utveckling och lärande.

Dans i skolan-manifestationen arrangeras av det nationella Institutet Dans i skolan i samarbete med Kiruna kommun och Sameskolstyrelsen med stöd av Statens kulturråd och Sparbanken Nord.

Kontakt:
Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef, Institutet Dans i skolan och universitetslektor i dans vid Danslärarutbildningen, Luleå tekniska universitet
Mobil: +46 (0)70 586 15 15
e-post: cecilia.dahlgren@dansiskolan.se
 

Stiftelsen Institutet Dans i skolan har sedan 28 mars 2017 en ny styrelse. Styrelsen består av ledamöter med skilda kompetenser från olika områden som anknyter till stiftelsens ändamål, vilket kan vara inom utbildningsväsendet, danskonsten, kultur och media-området, kommuner och näringsliv.

De nya ledamöterna som kommer att delta i styrelsearbetet under perioden 2017–2019 är:

Monica Johansson, som har disputerat i matematik och lärande och är prefekt för institutionen för konst, kommunikation och lärande vid Luleå tekniska universitet. Monica representerar inte enbart Luleå tekniska universitet med ansvar för Danslärarutbildningen i Piteå utan också universitetsvärlden i stort.

”Dans är ett språk som kan användas för kommunikation över språkliga, sociala och kulturella gränser. Alla barn bör därför få tillgång till dansen som uttrycksmedel och konstform. Mitt engagemang i styrelsen för Institutet Dans i skolan bygger på ett intresse för metodutveckling och forskning som kan främja barns möte med dansen”, säger Monica Johansson.

Anna Lindqvist, som har disputerat i pedagogiskt arbete med avhandlingen Dans i skolan om genus, kropp och uttryck är universitetslektor och arbetar som biträdande rektor vid Lärarhögskolan, Umeå universitet. Anna har kunskaper inom Dans i förskolan och hon representerar dans, danspedagogik och forskning inom området Dans och lärande.

”Dansen har funnits med mig i hela mitt liv och jag ser fram emot att arbeta för ytterligare kunskapsutveckling, förankring och spridning av dans som uttrycksform i förskolor, skolor, inom lärarutbildning och forskning”, säger Anna Lindqvist.

Ylva Sundkvist, som är kommunchef i Piteå, och tidigare divisionschef för Närsjukvården i Norrbottens läns landsting representerar stiftaren Piteå kommun. Ylva representerar inte enbart Piteå kommun utan också kommunal och regional verksamhet i stort.

”Dans som uttrycksform är viktig och att kunna erbjuda Dans i skolan är så betydelsefullt. Personligen har jag sett vilka effekter dansen har på ungdomar/vuxna, och att nu få möjligheten att delta i stiftelsens arbete känns helt rätt för mig”, säger Ylva Sundkvist om uppdraget.

Sedan tidigare sitter ledamöterna Christer Wiklund, tidigare professor i musikpedagogik och prefekt vid Luleå tekniska universitet samt ordförande för Institutet Dans i skolan, Elisabeth Sörhuus, f.d. rektor och rådgivare i skolfrågor och Cecilia Björklund Dahlgren, universitetslektor i dans vid Luleå tekniska universitet och initiativtagare till utvecklingsarbetet Dans i skolan samt stiftare av och verksamhetschef för Stiftelsen Institutet Dans i skolan, i styrelsen.

Dessutom ska ytterligare en styrelseledamot tillsättas som representerar näringslivet.

Läs mer om styrelsen.