Loggan, röd med vit text

NYHETER

2019

Eva Bojner Horwitz. Foto: Hans-Olof Utsi Eva Bojner Horwitz. Foto: Hans-Olof Utsi

Institutet Dans i skolan har instiftat ett vetenskapligt råd för att främja och lyfta forskningsrelaterade frågor inom dans och lärande. Rådet består av disputerade forskare och experter. Professorn i musik och hälsa, med dr Eva Bojner Horwitz, vid Akademin för musik, pedagogik och samhälle vid Kungl. Musikhögskolan (KMH), är ny ordförande för det Vetenskapliga rådet från 1 juli 2019.

Eva Bojner Horwitz är kulturhälsoforskare, specialiserad inom psykosomatisk medicin, konstnärliga aktiviteter, dans & musik, samt medgrundare av och utbildningsansvarig vid Centrum för social hållbarhet, CSS vid Karolinska Institutet i Stockholm. Hon forskar vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid KI samt vid KMH.

”Det är med stor glädje och intresse jag har tackat ja till att bli ordförande i Institutet Dans i skolans Vetenskapliga råd. Det händer otroligt mycket inom dans i skolan, men det behövs mer forskning kring dansens och musikens betydelse för barn och unga i skolan”, säger Eva Bojner Horwitz. ”Dansen når vårt medvetande på ett djupare plan än vad orden förmår och kan därmed bidra till ökad empati, känsloreglering och livskvalitet i våra skolkontexter. Den kan därigenom påverka inlärning, kreativitet och stimulera våra lärandemiljöer på ett lustfyllt sätt så att fler känner glädje i skolan”, fortsätter hon.

Det Vetenskapliga rådets vision är ”att stärka dansens roll i skolan genom forskning och utbildning” och bildades vid den Nordiska Forskarkonferensen 2010 vid Luleå tekniska universitet i Piteå.

Det vetenskapliga rådet ska:

  • Verka för och stimulera forskning, utveckling, utbildning och kunskapsspridning av/inom Dans i skolan
  • Verka för fortsatt uppbyggnad av ett svenskt tvärvetenskapligt forskarutbildningsprogram med inriktning på området Dans i skolan.
  • Etablera en nordisk plattform för att stimulera forskning och samarbeten kring utbildningsprogram inom området Dans i skolan.
  • Knyta internationella samarbetspartners och forskarkontakter med inriktning på Dans i skolan

Övriga ledamöter är:
Anna Lindqvist, biträdande rektor vid Lärarhögskolan, Umeå universitet. Disputerade 2010  med avhandlingen Dans i skolan – om genus, kropp och uttryck. Fil. dr. i Pedagogiskt arbete med särskilt fokus på dans i förskolan och skolan. Har bakgrund som förskollärare, grundskollärare och danslärare, samt mångårig erfarenhet av undervisning på lärarutbildningen i Umeå.

Cecilia Björklund Dahlgren, professor i danspedagogik på konstnärlig grund vid Luleå tekniska universitet och initiativtagare till det nationella utvecklingsarbetet Dans i skolan samt stiftare av Stiftelsen Institutet Dans i skolan.

Christer Wiklund är fil.dr i pedagogik, professor i musikpedagogik, samt tidigare prefekt vid Institutionen för konst, kommunikation och lärande vid Luleå tekniska universitet i Piteå.

Lena Hammargren, professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet och professor i dansvetenskap, Stockholms konstnärliga högskola (SKH). Arbetar bl a vid Institutionen för danspedagogik, Dans och Cirkushögskolan, som ingår i SKH.

Mer information
Institutet Dans i skolans vetenskapliga råd 

Barn är stilla i snitt 70 procent av sin vakna tid, visar Folkhälsomyndighetens studie. Det är oroväckande att samhällets yngsta medborgare inte ges bättre förutsättningar av vuxenvärlden att röra sig mer särskilt under den tid de befinner sig i skolan. Genom dans i skolan kan barn och unga ges möjligheter till rörelse, ökad motorik och kroppsmedvetenhet med utgångspunkt i leken.

Skolan når alla barn, även de som kanske inte har råd eller möjlighet att delta i fritidsaktiviteter efter skoltid. Dans utvecklar motoriken, ger koordinationsförmåga, balans, snabbhet och stärker muskulaturen. Dansen är dessutom en form av fysisk aktivitet som når inaktiva elever som inte attraheras av traditionellt idrottande.
Regelbunden fysisk aktivitet har en mängd positiva hälsoeffekter, både fysiska och psykiska skriver Folkhälsomyndigheten. Effekterna visas i vetenskapliga studier och kan ses på bland annat kondition, balans, styrka, BMI, sömnkvalitet och koncentrationsförmåga. Därför rekommenderar bland annat WHO minst 60 minuters måttligt ansträngande fysisk aktivitet per dag.

Kroppen är skapt för att vara i rörelse, inte för att sitta still. Rörelse gör hjärtat starkare, bygger upp skelettet, minskar stresshormoner i blodet, motverkar övervikt och ökar välbefinnandet. Dessutom har rörelse en grundläggande betydelse för energibalans, fysisk prestation och kroppsutveckling skriver Riksidrottsförbundet. Dansen stimulerar dessutom hjärnan, minnet, kreativitet och människans sociala förmåga. Och utöver detta händer mycket annat när barn och unga får möta dansen som uttrycksform i skolan. I dag har drygt 100 kommuner introducerat dans som kunskapsområde i skolan under ledning av danslärare. Dans är kommunikation som ger eleverna möjlighet att gestalta och ge form åt inre bilder, tankar och känslor både som individ och i grupp. Dans är en form av fysisk aktivitet som överbryggar gränser mellan människor, länder och kulturer. Trots detta har ännu inte alla elever fått möta dansen som uttrycksform i skolan. Att ta del av varandras danser och uttryck är att ta del av varandras kulturer och skapar förståelse och delaktighet.

Låt barn och unga i förskola, skola och på gymnasiet möta dansen för att minska stillasittandet och samtidigt få chansen att utvecklas genom dansen som uttrycksform. Se till att dansen blir ett naturligt inslag i skoldagen!

Institutet Dans i skolan arbetar sedan länge med utvecklingsarbetet dans i skolan. Ta kontakt med oss om du vill veta mer om vår verksamhet eller starta dans i din förskola eller skola!

29 augusti 2019 i Skellefteå kl. 14.00 – 17.00
Sommarakademin vänder sig till lärare och förskolepersonal


Enligt läroplanen ska skolan sträva efter att erbjuda alla elever fysisk aktivitet dagligen. Nu ökar intresset för dans i förskolan och skolan. Regeringens rörelsesatsning ger ökade möjligheter för mer rörelse för barn och unga och många skolor står i startgroparna för dansprojekt.

Dans är ett ursprungligt språk och har alltid varit en viktig form för kommunikation mellan människor. Genom dansen som uttrycksform får eleverna utrycka sina egna idéer, tankar och känslor. Utöver den fysiska aktiviteten som dansen ger så får eleverna arbeta med eget skapande samt begreppen uttryck, inlevelse, fantasi, genus, kroppsmedvetenhet och identitet. ”Dansen ger så mycket mer än fysisk aktivitet. I dansen lär man känna sig själv och sina kamrater och man kan berätta sånt som inte går att säga med ord”, säger Cecilia Björklund Dahlgren. 

Sommarakademin riktar sig till alla som startat dansprojekt och de som vill stärka dansen i förskola och skola. Det blir föreläsning, exempel och workshops samt erfarenhetsutbyte: 

  • Kompetensutveckling med praktik och teori i samverkan
  • Dansens betydelse för barns utveckling och lärande
  • Eget skapande med fantasi, uttryck och inlevelse i fokus 
  • Hur kan dans i förskolan och skolan gå till?
  • Workshops där vi provar på hur man som lärare och förskolepersonal själv kan arbeta med dansen i skolan. Vi dansar och talar om mål, metoder och musikval
  • Hur kan dansen stärkas i förskolan och skolan? Idéer, erfarenhetsutbyte och konkreta förslag t.ex. treåriga dans i skolan-projekt
  • Dans och integration samt dans och språkutveckling


Medverkande
- Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef Institutet Dans i skolan och professor i danspedagogik vid LTU
- Dansande barn

Anmälan
Sommarakademin är kostnadsfri och vi bjuder också på kaffe och smörgås. Anmäl er  här så snart som möjligt. Begränsat antal platser – först till kvarn.

Ladda ner informationsblad.

Välkomna!

Dans, hälsa och lärande!
Kroppsmedvetenhet, glädje, fantasi, uttryck, delaktighet och lärande 

kl. 09.00 – 14.00 i skolan på Marstrand

Sommarakademin 2019 – en mötesplats för lärare, förskolepersonal, rektorer, och beslutsfattare för inspiration, kunskapsbildning och erfarenhetsutbyte. Kostnadsfritt (lunch och kaffe ingår). Begränsat antal platser. 

I senaste Folkhälsomyndighetens mätning ser vi att endast 14% av svenska skolelever dagligen rör sig på ett sätt så att pulsen går upp. Skolprestation, kognitiva förmågor och hälsa påverkas negativt både på kort och på lång sikt av för lite fysisk träning. Även många barn i förskoleåldern rör sig alldeles för lite. 

Regeringens rörelsesatsning Mer rörelse i skolan handlar om insatser så att fler barn och unga ska röra sig varje dag. Nu lyfter Institutet Dans i skolan fram Mer Dans i skolan och särskild kompetensutveckling arrangeras för lärare i grundskolan och förskolepersonal.

Dans är ett ursprungligt språk och har alltid varit en viktig form för kommunikation mellan människor. Enligt läroplanerna ska skolan och förskolan sträva efter att erbjuda alla barn och elever fysisk aktivitet dagligen. Regeringens satsning ger stora möjligheter för barns och ungas eget skapande, bland annat dans i skolan och förskolan. Långt innan det att barnet uttrycker sig på annat sätt uttrycker det sig med sin kropp. I dansen tar man tillvara barns och ungas genuina behov av lek och rörelse. Dans överbryggar också gränser mellan människor, länder och kulturer. Att dansa varandras danser är att ta del av varandras kulturer som därmed skapar förståelse och delaktighet.

Workshops, föreläsningar och seminarier
Dans, hälsa och lärande lyfts fram i workshops, föreläsning, idéseminarium och samtal:

  • Kompetensutveckling med praktik och teori i samverkan
  • Dansens betydelse för barns utveckling och lärande
  • Eget skapande med fantasi, uttryck och inlevelse i fokus
  • Hur kan dans i skolan och dans i förskolan gå till? 
  • Workshops där vi provar på hur man själv som lärare eller förskolepersonal kan arbeta med dansen i skolan och förskolan. Vi dansar och talar om mål, metoder, värdegrundsarbete, genus och musikval. 
  • Dans och integration samt dans och språkutveckling 


Anmälan
Här kan du anmäla dig. Begränsat antal platser – först till kvarn.
Sommarakademin är kostnadsfri och vi bjuder också på kaffe och lunchsmörgås. 

Välkomna!

Det nationella Institutet Dans i skolan arrangerar Sommarakademin på Marstrand.

Kroppsmedvetenhet – glädje – fantasi – delaktighet och lärande
 
Danskurs för barn och ungdomar arrangeras i Danslärarutbildningens vackra danssalar på Musikhögskolan i Piteå veckan före Midsommar.

 
Ni får dansa varje dag från den 17/6 till den 20/6 och prova på, olika dansstilar, studera in danser och själva skapa dans.
 
Barn från 4–10 år dansar på förmiddagarna och de som är 11–15 år dansar på eftermiddagarna under ledning av Cecilia Björklund Dahlgren och danslärarstudenter från Danslärarutbildningen. Barn som går i förskola eller på fritids är också välkomna. Det går att komma med en hel grupp till Danskursen.
 
Den 20/6 avslutas danskursen med en gemensam dansföreställning när vi hyllar försommaren med vår dans.
 
Anmälan
Anmäl dig här så snart som möjligt då det är ett begränsat antal platser. Danskursen är kostnadsfri för barnen och ungdomarna. Information om vilken grupp och tid man kommer att ingå i får ni när ni anmält er. Anmäl er på www.dansiskolan.se.

Ladda ner informationsblad om sommarkursen.
 
Institutet Dans i skolan arrangerar Sommarkursen i dans i samarbete med Danslärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet.
 
VÄLKOMNA!
 
Kontakt
Cecilia Björklund Dahlgren, professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet och verksamhetschef för Institutet Dans i skolan, cecilia.dahlgren@dansiskolan.se

Foto: Niklas Björling Foto: Niklas Björling
Kroppsmedvetenhet, glädje, fantasi, uttryck, delaktighet och lärande 

kl. 09.00 – 15.00 i Danslärarutbildningens vackra danssalar på Musikhögskolan i Piteå, Snickargatan 22. 

Kostnadsfritt (lunch och kaffe ingår). Begränsat antal platser.

I senaste Folkhälsomyndighetens mätning ser vi att endast 14% av svenska skolelever dagligen rör sig på ett sätt så att pulsen går upp. Skolprestation, kognitiva förmågor och hälsa påverkas negativt både på kort och på lång sikt av för lite fysisk träning. Även många barn i förskoleåldern rör sig alldeles för lite. 

Mer dans i skolan
Regeringens rörelsesatsning Mer rörelse i skolan handlar om insatser så att fler barn och unga ska röra sig varje dag. Nu lyfter Institutet Dans i skolan fram Mer Dans i skolan och särskild kompetensutveckling arrangeras för lärare i grundskolan och förskolepersonal.

Dans är ett ursprungligt språk och har alltid varit en viktig form för kommunikation mellan människor. Enligt läroplanerna ska skolan och förskolan sträva efter att erbjuda alla barn och elever fysisk aktivitet dagligen. Regeringens satsning ger stora möjligheter för barns och ungas eget skapande, bland annat dans i skolan och förskolan. Långt innan det att barnet uttrycker sig på annat sätt uttrycker det sig med sin kropp. I dansen tar man tillvara barns och ungas genuina behov av lek och rörelse. Dans överbryggar också gränser mellan människor, länder och kulturer. Att dansa varandras danser är att ta del av varandras kulturer som därmed skapar förståelse och delaktighet.

Mötesplats
Sommarakademin 2019 är en mötesplats för lärare, förskolepersonal, rektorer, och beslutsfattare för inspiration, kunskapsbildning och erfarenhetsutbyte.

Dans, hälsa och lärande lyfts fram i workshops, föreläsning, idéseminarium och samtal:
  • Kompetensutveckling med praktik och teori i samverkan
  • Dansens betydelse för barns utveckling och lärande
  • Eget skapande med fantasi, uttryck och inlevelse i fokus
  • Hur kan dans i skolan och dans i förskolan gå till? 
  • Parallella workshops där vi provar på hur man själv som lärare eller förskolepersonal kan arbeta med dansen i skolan och förskolan. Vi dansar och talar om mål, metoder, värdegrundsarbete, genus och musikval. 
  • Dans och integration samt dans och språkutveckling 
Ladda ner informationsblad.

Anmälan
Sommarakademin är kostnadsfri och vi bjuder också på kaffe och lunchsmörgås. 
Här kan du anmäla dig. Begränsat antal platser – först till kvarn.

Institutet Dans i skolan arrangerar Sommarakademin i samarbete med Piteå kommun och med stöd från Sparbanken Nord och Luleå tekniska universitet.

Välkomna!
Hans-Olof Utsi Hans-Olof Utsi

14 juni kl. 9.30 – 17.45
Plats: Moderna Museet, plan 2 auditoriet, Skeppsholmen, Stockholm
Institutet Dans i skolan arrangerar Sommarakademin i samarbete med Moderna Museet och Stockholms stads projektet Spring i benen.

 
Vi skapar en mötesplats för lärare, pedagoger, förskolepersonal, rektorer, politiker, danskonstnärer, kulturskapare och forskare för inspiration och erfarenhetsutbyte.
Ett möte mellan dans och konst där deltagarna får möta föreläsningar, utställningar och en dansföreställning men också själva prova på att dansa, måla, göra bildanalys och ta del av spännande metoder i den vackra grönskande försommaren på Skeppsholmen och Moderna Museet.

Mer dans i skolan!
När regeringen säger ”Mer rörelse i skolan” och Stockholms kommun har projektet ”Spring i benen ” säger vi ”Mer dans i skolan!”. Insikten om elevernas behov av fysisk aktivitet dagligen stärks och medvetenheten om att traditionellt idrottande inte räcker öppnar dörrarna för dans i skolan.
 
Vi bjuder in till en Sommarakademi på Moderna Museet för att manifestera dansens och konstens självklara plats på skolschemat och barns och ungas rätt till kultur, identitetsskapande och lärande.
 
Hur kan obligatorisk dansundervisning i skolan gå till?
Hur ser barns möte med konsten ut?
Kan museet vara ett alternativt klassrum?
Hur går dans och språkutveckling till?
Hur ser barns kreativitet ut?
Vad händer när eleverna dansar?
 
Anmälan
Anmälan till Sommarakademin är stängd. Kostnadsfritt (lunch och kaffe ingår)
Begränsat antal platser.

Program 14 juni
 
9.00 Registrering
Plats: Plan 4 vid huvudentrén
 
9.30 Välkomna!
Ann-Sofi Noring, överintendent Moderna Museet och Björn Sprängare, ordförande för Institutet Dans i skolan hälsar välkommen.
 
9.40 Dans är uttryck, inlevelse och empati
Möten i dans mellan barn, ungdomar, professionella danskonstnärer och musiker inleder sommarakademin i Auditoriet på plan 2.
 
10.10 Inspiration och reflektion kring barns möte med konsten och dansen
Maria Taube, intendent, Moderna Museet.
Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef, Institutet Dans i skolan och professor i danspedagogik.
 
10.45 –12.00 Valfria parallella workshops
 
Workshop A: Möt det osynliga i konsten
Workshop med intendent Ylva Hillström och konstpedagog Jessica Eldenstjärna, Moderna Museet. Vi ser teckningar av Hilma af Klint och De fem som skildrar en osynlig, andlig värld. Därefter skapar vi egna abstrakta bilder och automatiska teckningar.
 
Workshop B: Mer rörelse i skolan = Mer dans i skolan!
Deltagarna får fördjupa sig i att dans handlar om fysisk aktivitet och kroppsmedvetenhet men också mycket mer. Mötet med danspedagogiken för Dans i skolan sker genom de kulturella, sociala, kinestetiska, emotionella och estetiska aspekterna. Teori och praktik går hand i hand. Vi dansar tillsammans med skolelever och uttrycker tankar, idéer och känslor i dans under ledning av Cecilia Björklund Dahlgren.
 
Workshop C: Rörelse i konsten
Vi ser konst som skildrar rörelse av Niki de Saint Phalle, Atsuko Tanaka och Henri Matisse. Workshop med intendent Maria Taube.
 
Workshop D: Dans och språkutveckling
Dansläraren Ida Sandor har utvecklat projektet Dans, språk och identitet. Med hjälp av dansen som språk tar eleverna till sig kunskaper och utvecklar uttryck och identitet samtidigt som det handlar om fysisk aktivitet och det internationella språk som dansen är. I den här workshopen som leds av Ida Sandor får vi många nya idéer som direkt kan prövas i grundskola och förskola. Elever och lärare från Askebyskolan i Rinkeby och Kungsholmens grundskola medverkar i workshopen.
 
12.00 – 13.00 Lunch
På egen hand ser vi Sharon Hayes: Echo och Moderna Museets samling.
Plats: Plan 2 utanför Auditoriet
 
13.00 – 14.15 Valfria parallella workshops
 
Workshop E: Utomhusskulpturer
Tillsammans med Maria Taube, intendent på Moderna Museet, möter vi utomhusskulpturer på Skeppsholmen och gör egna verk av det vi hittar på marken.
 
Workshop F: Att skapa en långsiktig Dans i skolan-verksamhet
I den här workshopen får deltagarna kunskap i hur man kan förankra dansen som uttrycksform i skolan. Hur får man med sig skolledning och kollegor och hur hittar man finansiering och danslärare? Elisabeth Sörhuus, f.d. rektor och skolutvecklare, och Cecilia Björklund Dahlgren ansvarar för workshopen där konkreta exempel och strategier utvecklas och diskuteras.
 
Workshop G: Danssagor: dans – kropp – genus
Anna Lindqvist är biträdande rektor vid Lärarhögskolan, Umeå universitet, och kommer att berätta om dans, kropp och genus. Tillsammans med Anna får vi prova på Danssagor och veta mer om hur man kan arbeta med dans och genus i förskola och skola. Anna Lindqvist är fil. dr. i pedagogiskt arbete med särskilt fokus på dans i förskolan och skolan.
 
Workshop H: Dans och språkutveckling samt Dans och matematik
Dansläraren Malin Morin har utvecklat metoder för hur man kan dansa matematik. I den här workshopen får deltagarna själva prova på hur kroppen, rörelsen och dansen används för att nå målen i matematik. Dansläraren Ida Sandor har utvecklat projektet Dans, språk och identitet. Med hjälp av dansen som språk tar eleverna till sig kunskaper och utvecklar uttryck och identitet samtidigt som det handlar om fysisk aktivitet och det internationella språk som dansen är. I den här workshopen som leds av Ida Sandor får vi många nya idéer som direkt kan prövas i grundskola och förskola.
 
14.15 – 14.45 Kaffe
 
14.45 – 15.45 Dans, konst, hälsa och lärande
Många rapporter visar att stillasittandet och ohälsan hos barn och unga ökar. Vi presenterar och diskuterar hur vi kan nå nya grupper genom dansen och konsten.
Ulrika Nilsson från projektet Spring i benen berättar hur de arbetar för mer rörelse i skolorna i Stockholms stad. Maria Taube talar om det konstpedagogiska arbetet på Moderna Museet. Cecilia Björklund Dahlgren berättar om det nationella utvecklingsarbetet Dans i skolan. Kulturrådet informerar om Kulturrådets statsbidrag Skapande skola som öppnat många möjligheter för skolor som vill förankra arbetet med kultur i skolan.
 
15.45-17.00 Valfria parallella workshops
 
Workshop I: Streetdans på schemat
Ambra Succi är en efterfrågad dansare och koreograf från streetdansscenen. Workshopen vänder sig till alla som vill lära sig mer och fördjupa sig i streetdansens estetik, teknik och uttryck samt ta del av hur streetdans kan läras ut i skolan.
 
Workshop J: Danskroki
Tillsammans med konstpedagogerna och konstnärerna Malin Hillberg och Snezana Vuĉetíc Bohm fångar vi rörelse i teckning.
 
Workshop K: Danssagor – dans – kropp – genus
Anna Lindqvist är biträdande rektor vid Lärarhögskolan, Umeå universitet, och kommer att berätta om dans, kropp och genus. Tillsammans med Anna får vi prova på Danssagor och veta mer om hur man kan arbeta med dans och genus i förskola och skola. Anna Lindqvist är fil. dr. i pedagogiskt arbete med särskilt fokus på dans i förskolan och skolan.
 
Workshop L: Mer rörelse i skolan = Mer dans i skolan!
Deltagarna får fördjupa sig i att dans handlar om fysisk aktivitet och kroppsmedvetenhet men också mycket mer. Mötet med danspedagogiken för Dans i skolan sker genom de kulturella, sociala, kinestetiska, emotionella och estetiska aspekterna. Teori och praktik går hand i hand. Vi dansar tillsammans med skolelever och uttrycker tankar, idéer och känslor i dans under ledning av Cecilia Björklund Dahlgren.
 
17.15 Överraskning i Auditoriet
 
17.30 Vi dansar in försommaren och sommarlovet
Dans och musik vid Picassos skulpturgrupp Déjeuner sur l’herbe.
 
17.45 Sommarakademin avslutas

Dansen är ett av de mest ursprungliga språk vi människor har. Trots detta har inte dansen som konstform en starkare ställning i samhället. Kan det bero på att dans är kroppsligt och att vårt samhälle fortfarande räds kroppsliga uttryck? Dansen har stor betydelse för barn och ungdomar när det gäller att stärka den egna identiteten och våga ta plats i samhället. Inom #MeToo kan dansen visa vägen när det gäller att öka kroppsmedvetenheten och stärka respekten för integritet, varandras kroppar, uttryck och identitet.

Dansen som konstform har inte haft en tydlig plats i skolan i jämförelse med andra konstområden. Utvecklingsarbetet Dans i skolan där visionen är dans i skolan för alla har pågått sedan 1980-talet och intresset för dans i skolan ökar stadigt. Det har dock varit svårt att bredda intresset och öka ansvarstagandet för dansen i samhället p.g.a. fördomar mot dans, okunnighet, stämpeln av exklusivitet och många danskonstnärers och dansares ointresse för att nå ut till nya grupper t.ex. i den obligatoriska grundskolan. Det har tagit lång tid att arbeta med kunskapsbildning och attitydförändringar.

Institutet Dans i skolan har ett regeringsuppdrag med syftet

  • att alla elever ska få tillgång till dansen som kunskapsområde i skolan,
  • att stärka dans i skolan-området genom metodutveckling och forskning.


Institutet Dans i skolan ska inspirera och sprida kunskap till kommuner och skolor så att alla elever får möta dansen som uttrycksform i skolan. Utbildnings- kultur- och hälsopolitiska insatser samverkar för att förankra dansen i skolan. I dag har drygt 100 kommuner introducerat dans som kunskapsområde i skolan under ledning av danslärare.

Den senaste tiden har flera rapporter presenterats. Regeringens samling Mer rörelse i skolan handlar om insatser för att fler barn och unga ska röra på sig varje dag. Nordiska ministerrådet visar att två tredjedelar av de svenska skolbarnen rör sig mindre än en timme om dagen och att svenska barn rör sig minst av alla barn i Norden. Generation Pep-rapporten visar att flickor rör sig mindre än pojkar och tonåringar mindre än yngre barn. Stillasittandet ökar och sex av tio tonåringar spenderar tre timmar eller mer per dag sittandes framför en skärm utanför lektionstid. Samtidigt visar Folkhälsomyndighetens rapport att barn och unga är fysiskt aktiva 10 procent av tiden. 20 procent av tiden ägnas åt lågintensiva aktiviteter med en ansträngning som motsvarar en lugn promenad. Hela 70 procent av tiden klassas som lågaktiv där de är vakna och satt, halvlåg eller stod stilla.

Trots alarmerande rapporter om de stora farorna kring barns och ungas stillasittande är det ytterst få som lyfter fram dansen. Institutet Dans i skolan har många goda exempel på hur dansen är en form av fysisk aktivitet som når inaktiva elever som inte attraheras av traditionellt idrottande. Kraven på mer rörelse i skolan passar särskilt väl in på utvecklingsarbetet dans i skolan.

Vuxenvärlden står i vägen för elevernas rätt till dans i skolan. Eftersom en stor del av den vuxna befolkningen har gått igenom grundskola, gymnasium och kanske högskola utan att möta dansen som konstform är det inte konstigt att vuxenvärlden genom sitt svaga intresse för dans står i vägen för barns och ungdomars möjlighet att få tillgång till dansen i skolan. Rädsla för kroppsliga uttryck och okunnighet är några av anledningarna till att dansen som uttrycksform inte har fått en naturlig plats i skolväsendet och i samhället. Nyligen nåddes vi av nyheten att skolelever i Jukkasjärvi blivit befriade från dans i skolan och för sex år sedan gick Kammarrätten emot både skolans och Skolverkets beslut och gav föräldrarna rätt där de av religiösa skäl hade ansökt om att barnen skulle slippa vara med på dansen i skolan.

Det är upprörande att vuxnas fördomar och rädslor får stå i vägen för barns utveckling, hälsa och lärande med hjälp av dansen i skolan.

Hos barn finns ett genuint behov av lek, rörelse och dans tidigt och det är viktigt att de får möta vuxna som uppmuntrar detta. Dessutom har dansen en stor betydelse i många unga människors liv på fritiden på liknande vis som musiken. Hip hop och hela streetkulturen är viktig för många ungdomar och den tar nu plats på ett framgångsrikt vis i samhällsutvecklingen. Streetdansen har stor betydelse när det gäller att väcka intresse för dans hos nya grupper.

Efter #MeToo-uppropen hjälper Institutet Dans i skolan skolor att arbeta med värdegrund och samtyckeskultur med utgångspunkt i dansen. För dansaren är kroppen det främsta verktyget som det står i uppropet #tystdansa och därför är det så viktigt att från tidig ålder mötas kropp till kropp utan att det uppfattas som farligt eller sexistiskt. I den nya läroplanen för förskolan Lpfö18 tydliggörs bl.a. att barnens rätt till kroppslig och personlig integritet ska respekteras.

För att kunna förankra dansen i samhällsutvecklingen räcker det inte med satsningar från kulturområdet, utan dansen måste få en starkare ställning i skola och högskola. Tack vare utvecklingsarbetet Dans i skolan ökar intresset för dans i skolan och numera finns det danslärarutbildningar vid tre högskolor i landet. Det finns en stor efterfrågan efter danslärare och den nya lärarkategorin är en populär yrkesgrupp. Kartläggningar visar att dansläraren och danskompetensen efterfrågas och över 90% av danslärarna har anställning tre månader efter examen.

Nyckelord för dans i skolan är: dans, fysisk aktivitet, kroppsmedvetenhet, mångfald, delaktighet, integration, fantasi, självkänsla och lärande.

  • I dansen utgår man alltid ifrån barns och ungas genuina behov av lek, rörelse och dans.
  • Dans är kommunikation som ger eleverna möjlighet att gestalta och ge form åt inre bilder, tankar och känslor både som individ och i grupp.
  • Enligt läroplanen ska skolan sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen (Lgr 11) och här kan dansen få stor betydelse. Dansen ger ökad kroppsmedvetenhet och stärkt motorik.
  • Dans överbryggar gränser mellan människor, länder och kulturer. Att ta del av varandras danser och uttryck är att ta del av varandras kulturer och skapar förståelse och delaktighet.
  • Allt börjar med kroppen. Efter #Metoo-uppropen vill skolor ha hjälp med att arbeta med värdegrund, samtyckeskultur och dans med utgångspunkt i genusperspektiv
  • Dans är ett eget kunskapsområde och ger dessutom eleverna utsökta möjligheter till lärande t.ex. när man får dansa matematik, historia eller arbeta med dans och språkutveckling.


Skolan når alla barn. Det är viktigt att vi i skolan ger alla elever möjlighet att upptäcka dansen som uttrycksform för att stärka fysisk aktivitet, kroppsmedvetenhet, identitet, självkänsla och respekt för varandra. Allt börjar med kroppen!
 
Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef för Institutet Dans i skolan och professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet
 

Björn Sprängare. Foto: Hans-Olof Utsi Björn Sprängare. Foto: Hans-Olof Utsi

Den unge, något vilsne mannen, en ”ensamkommande” tonåring följde musiken med hela kroppen och såg mig stint i ögonen. Förmodligen hade han inte väntat sig att möta mig i en dans, jag – en i hans ögon alltför gammal man med grått hår och stela knän. Blicken var nyfiken och glad, precis som min. Vi upplevde båda något vi inte hade förväntat oss. Vi följde koncentrerat det uppgjorda rörelsemönstret, skrattade då vi missade något steg och slog båda ut med armarna i en gest av frihet då dansen var slut. Vi upplevde ett samspråk utan ord, men med starkt engagemang och glädje. Vi kunde båda på något märkligt sätt uttrycka oss i en samstämmighet i kroppsspråket och jag tror att även han upplevde att vi skapat något tillsammans. En stark och märklig upplevelse. Vi sa inget till varandra – det behövdes inte.
 
Sådan blev en av mina erfarenheter av Dans i skolan-biennalen i maj 2018. Den gav mig i en kort och intensiv stund tillsammans med dansande barn hela det universum som dansen kan förmedla. Här uttrycktes glädjen och sorgen, euforin och smärtan med kroppens språk. Barnen gjorde det alla på sitt sätt, några med vighet och elegans, andra med tafatta steg och återhållen energi. Efterhand ökade djärvheten och frimodigheten och man kunde se hur självförtroendet stärktes ju längre dansandet pågick.
 
För mig blev mötet med barnen i dansen en omtumlande och inspirerande upplevelse. I dessa tider då barnen rör sig allt mindre, då klimatet i skolan blir allt tuffare, då samtalen mellan barnen vulgariseras tror jag att dansen kan ha en stark och viktig funktion till förändring. Dans är rörelse, ja den kan vara mycket fysiskt ansträngande (jag vet). Det har visat sig att barnen numera leker allt mindre då spel och andra lockelser finns på nätet. Dansen innehåller mycket av leken och det kreativa sökandet efter sätt att uttrycka sig. Dansen kräver också ett mått av disciplin och respekt för andra. Samspelet i dansen förhindrar därför kränkande tillmälen och otidigheter. Dessutom ger dansen barnet tillgång till ett skapande med kroppen som medel. Man kan faktiskt dansa matematik! En hjälp för många som har svårt för regula de tri.
 
Att få vara med i det arbete som stiftelsen Dans i skolan gör för barnen är därför mycket givande och meningsfullt och jag känner att vi medverkar till att ge barnen en bra förutsättning för att möta livet som vuxna. För mig är det därför en självklarhet att dansen borde utgöra ett eget ämne i skolplanen.

Björn Sprängare
Ordförande i styrelsen för Institutet Dans i skolan sedan januari 2018.



I år firar Institutet Dans i skolan 10 år. Vårt syfte är att främja dans i skolan för alla elever i Sverige. Under jubileumsåret arrangerar Institutet en turné av mötesplatser, kompetensutvecklingsträffar och föreställningar på olika håll i landet.

Arbetet med att utveckla dans i skolan började redan 1986 och koordinerades i starten från Kulturrådet. I över trettio år har vi i Sverige arbetat för att öka intresset och ansvarstagandet för dans som konstform i skolan.

Institutet Dans i skolan bildades för tio år sedan
År 2009 bildades Institutet Dans i skolan med målen att:

  • alla elever ska få tillgång till dansen som kunskapsområde i skolan,
  • stärka dans i skolan-området genom metodutveckling och forskning

Med begreppet dans i skolan menar vi dansverksamhet inom förskola, grundskola, kulturskola, gymnasieskola samt högskola.

Vi arbetar med följande prioriterade områden:

  • Dans och hälsa
  • Dans och integration
  • Dans i förskolan med utgångspunkt i genus och värdegrundsarbete.

Institutet Dans i skolan ska inspirera och sprida kunskap så att alla elever får möta dansen som konstform och uttrycksform i skolan. Utbildnings- kultur- och hälsopolitiska insatser samverkar för att förankra dansen i skolan.

Våra ledord är DANS – HÄLSA – GLÄDJE – FANTASI – UTTRYCK – DELAKTIGHET – IDENTITET och LÄRANDE.
 
Jubileum firas med turné
DANS I SKOLAN firar 10-årsjubileum med en turné för att lyfta fram dansen i stora och små kommuner och för barn med olika uppväxtvillkor t.ex. Sameskolan i Karesuando, Askebyskolan i Rinkeby och skolan på Marstrand. Under turnén erbjuds också kompetensutveckling och möten mellan lärare, danskonstnärer, förskolepersonal, forskare, rektorer och beslutsfattare.
 
Anmäl dig till våra aktiviteter
Om du är intresserad av att delta i några av våra aktiviteter under året kan du anmäla dig här för att få mer information!
 
VINTERDANS I KIRUNA NYA STADSHUS 14 mars
Barn från sameskolorna i Kiruna, Karesuando, Gällivare och barn från Stockholm manifesterade dansens självklara plats på schemat i Kirunas nya stadshus. I samband med detta anordnades Dansforskarmöte vid Kebnekaise fjällstation samt en Nätverksträff för lärare i Kiruna.
 
NÄTVERKSTRÄFF I STOCKHOLM på KUNGSHOLMENS GRUNDSKOLA 2 maj 
Stor Dans i skolan-satsning i Stockholm i samarbete med projektet Spring i benen.
Anmäl dig här för mer information.
 
SOMMARAKADEMI PÅ MODERNA MUSEET - Dans - konst – hälsa och lärande 14 juni 
En mötesplats i Stockholm för inspiration och kunskapsbildning mellan barn, lärare, rektorer, kulturskapare och forskare.
Anmäl dig här för mer information.

SOMMARAKADEMI Dans i skolan för alla! I PITEÅ 19 juni 
Kompetensutveckling för lärare och förskolepersonal samt dansläger för barn.
Anmäl dig här för mer information
 
SOMMARAKADEMI Dans, hälsa och lärande I SKELLEFTEÅ OCH I PITEÅ 17-20 juni 
Kompetensutveckling för lärare och förskolepersonal samt dansläger för barn.
Anmäl dig här för mer information
 
SOMMARAKADEMI Dans, hälsa och lärande på MARSTRANDSSKOLAN i augusti 
Kompetensutveckling för lärare och förskolepersonal samt dansläger för barn.
Anmäl dig här för mer information.
 
HÖSTAKADEMI i KIRUNA i september, Dans - jojk - uttryck med utgångspunkt från naturen och de åtta årstiderna. Sameskolornas Dans i skolan-projekt presenterar barns tolkningar i dans.
Anmäl dig här för mer information.

Den nysläppta Generation Pep-rapporten från 3 april bekräftar att samhället står inför stora utmaningar i att nå de folkhälsopolitiska målen. Vi är tacksamma att Generation Pep belyser de negativa konsekvenserna av inaktivitet bland barn och unga och vill nu samtidigt lyfta fram dansens betydelse för folkhälsan.

Rapporten visar att flickor rör sig mindre än pojkar och tonåringar mindre än yngre barn. Det finns stora socioekonomiska skillnader och andelen föreningsaktiva avtar redan efter nioårsåldern. Stillasittandet ökar och sex av tio tonåringar spenderar tre timmar eller mer per dag sittandes framför en skärm utanför lektionstid.

Långt innan barnet uttrycker sig på annat sätt uttrycker det sig med sin kropp. I dansen tar man tillvara barns och ungas genuina behov av lek och rörelse. Att dansa är icke-verbal kommunikation. Rapporter visar faran med att vi inte ser vidden av samhällskonsekvenserna när vi slutar att röra på oss. Känsloreglering och kognitioner avtar när vi stelnar till. Känslor, tankar och rörelser är sammanlänkade och utan denna viktiga känsloavläsning slutar vi kunna avläsa våra medmänniskor. Vi blir mindre inkännande och förlorar förmågan att känna empati.

  • Dans är fysisk aktivitet som kan varieras mycket och som stärker motorik, känsloreglering och kroppsmedvetenhet
  • Dans ger barn och ungdomar möjlighet att gestalta och ge form åt inre bilder och känslor, både som individ och i grupp
  • Dans är glädje! Det är roligt att dansa!
  • Dans ger barn och ungdomar stärkt självkänsla och uppfattning om kroppsgränser
  • Dans överbryggar gränser mellan människor, länder och kulturer. Att dansa varandras danser är att ta del av varandras kulturer och skapar förståelse och delaktighet

Skolan når alla barn. Nu ökar intresset för dans i skolan från förskola, grundskola och gymnasium. Vi skapar möten i dans mellan urfolk, nyanlända och barn och unga från majoritetssamhället i glesbygd, förort eller storstad. Idag har över 100 kommuner dans på skolschemat under ledning av professionella danslärare. Allt börjar med kroppen och efter #MeToo-uppropen hjälper vi skolor att arbeta med värdegrund och samtyckeskultur med utgångspunkt i dansen.

Institutet Dans i skolan inspirerar, forskar och sprider kunskap så att alla elever ska få möta dansen som uttrycksform i skolan. Utbildnings- kultur- och hälsopolitiska insatser samverkar. I samband med Generation Peps rapport som visar oroväckande siffror på att barn och unga är inaktiva vill vi lyfta dansens roll för folkhälsan i hela Sverige.

För att kunna vända den negativa utvecklingen måste Generation Pep, Institutet Dans i skolan och andra aktörer samla alla sina krafter och resurser för barns och ungas hälsa.
Dansen har stor betydelse för barn och unga när det gäller att stärka den egna identiteten, våga ta plats i samhället och mötas över språkgränserna.

Vår vision är dans i skolan för alla! Dansen är en nyckel till barns och ungas rörelse.

Cecilia Björklund Dahlgren, professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet och verksamhetschef för Institutet Dans i skolan samt ledamot i Institutet Dans i skolans vetenskapliga råd
Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, kulturhälsoforskare vid KI  samt ledamot i Institutet Dans i skolans vetenskapliga råd
Anna Lindqvist, fil. dr i Pedagogiskt arbete och universitetslektor vid Umeå universitet. Ledamot i Institutet Dans i skolans styrelse samt i dess vetenskapliga råd
Björn Sprängare, ordförande, Institutet Dans i skolans styrelse
 

Dans i Kirunas stadshus Kristallen. Foto: Hans-Olof Utsi Dans i Kirunas stadshus Kristallen. Foto: Hans-Olof Utsi

Ett av vårt moderna samhälles största problem är stillasittandet, inte minst bland våra barn och unga. Det gör att dans i skolan är ett oerhört viktigt inslag både för det psykiska och det fysiska välbefinnandet, skriver bland annat representanter från Institutets Dans i skolans vetenskapliga råd, styrelseordförande, kommunalråd och rektor i en debattartikel i Piteå-Tidningen.

I Nikkaluokta har i dagarna en delegation med dans- och musikforskare mött sameskolan för att med skärpa och tydlighet diskutera faktorer som kan skada vår sociala samhällsutveckling.

En sådan skadlig faktor är vårt stillasittande.

I senaste Folkhälsomyndighetens mätning ser vi att endast 14 procent av svenska skolelever dagligen rör sig på ett sätt så att pulsen går upp. Skolprestation, kognitiva förmågor och hälsa påverkas negativt både på kort och på lång sikt av för lite fysisk träning.

Debattinlägget skrivs under av:
Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och kulturhälsoforskare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid KI samt vid Uppsala Universitet, samt ledamot i Institutet Dans i skolans vetenskapliga råd
Cecilia Björklund Dahlgren, professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet och verksamhetschef för Institutet Dans i skolan samt ledamot i Institutet Dans i skolans vetenskapliga råd
Anna Lindqvist, fil. dr i Pedagogiskt arbete och universitetslektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Ledamot i Institutet Dans i skolans styrelse samt i Institutet Dans i skolans vetenskapliga råd.
Björn Sprängare, ordförande, Institutet Dans i skolans styrelse
Anders Lundkvist, kommunalråd, Piteå kommun
Lorents Burman, kommunalråd, Skellefteå
Katarina Sixten Inga, rektor i Sameskolan i Kiruna

Här kan du läsa hela debattinlägget.

Foto: Hans-Olof Utsi Foto: Hans-Olof Utsi

Enligt läroplanen ska skolan sträva efter att erbjuda alla elever fysisk aktivitet dagligen. Nu ökar intresset för dans i skolan även i grundskolor i Stockholm. Regeringens rörelsesatsning och Stockholms stad ger ökade möjligheter för mer rörelse för barn och unga. Dans i skolan i Stockholm är ett samarbete mellan Stockholms stads Spring i benen och Institutet Dans i skolan. 

Den 2 maj arrangeras en nätverksträff om dans i skolan för alla som startat dansprojekt och de som vill stärka dansen i sina skolor i Stockholms stad, välkommen!

Flera skolor i Stockholm har kommit igång eller ska starta dansprojekt med danslärare, t.ex. i Bromma, Rinkeby, Hjorthagen och innerstaden, bl.a. Storkyrkoskolan och Kungsholmens grundskola. Många skolor står i startgroparna för dansprojekt.

Dans är ett ursprungligt språk och har alltid varit en viktig form för kommunikation mellan människor. Genom dansen som uttrycksform får eleverna utrycka sina egna idéer, tankar och känslor. Utöver den fysiska aktiviteten som dansen ger så får eleverna arbeta med eget skapande samt begreppen uttryck, inlevelse, fantasi, genus, kroppsmedvetenhet och identitet. ”Dansen ger så mycket mer än fysisk aktivitet. I dansen lär man känna sig själv och sina kamrater och man kan berätta sånt som inte går att säga med ord”, säger Cecilia Björklund Dahlgren. 

Nätverksträff 2 maj
Nätverksträffen den 2 maj på Kungsholmens grundskola kl. 13.00-16.00 riktar sig till alla som startat dansprojekt och de som vill stärka dansen i sina skolor i Stockholms stad. Det blir föreläsning, exempel och workshops samt erfarenhetsutbyte: 

Kompetensutveckling med praktik och teori i samverkan

  • Dansens betydelse för barns utveckling och lärande
  • Eget skapande med fantasi, uttryck och inlevelse i fokus 
  • Hur kan dans i skolan gå till? Elever från Kungsholmens grundskola dansar under ledning av Ida Sandor
  • Parallella workshops där vi provar på hur man som lärare själv kan arbeta med dansen i skolan. Vi dansar och talar om mål, metoder och musikval
  • Hur kan dansen stärkas i skolan? Idéer, erfarenhetsutbyte och konkreta förslag t.ex. treåriga dans i skolan-projekt
  • Dans och integration samt dans och språkutveckling

Medverkande
- Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef Institutet Dans i skolan och professor i danspedagogik vid LTU
- Ida Sandor, danslärare och koordinator för danslärarna inom Dans i skolan-projektet i Stockholm
- Skolklass från Kungsholmens grundskola
- Idrottslärare vid Kungsholmens grundskola
- Ulrika Nilsson, Stockholms stads projekt Spring i benen

Anmälan
Nätverksträffen är kostnadsfri och vi bjuder också på kaffe och smörgås. Anmäl er så snart som möjligt här. Begränsat antal platser – först till kvarn.

Mer information
Informationsblad om 2 maj
Om Dans i skolan i Stockholm

Välkomna!
Institutet Dans i skolan och Spring i benen

Om ni vill komma igång med erbjudandet om DANS I SKOLAN, ta kontakt med dansläraren Ida Sandor,  tel. 072-2512733, ida_sandor@hotmail.com

Foto: Hans-Olof Utsi Foto: Hans-Olof Utsi

Barnen från sameskolorna tar plats i samhällsutvecklingen när de intar Kirunas nya stadshus med Vinterdans 14 mars kl. 17.00. Elever från sameskolorna i Karesuando, Kiruna och Gällivare samt elever från Stockholm intar nya stadshuset i Kiruna Kristallen och manifesterar barns rätt till dans, kultur, hälsa och lärande.
 
Barnen från sameskolorna hyllar vintern och årstidsväxlingarna med dans och visar bl.a. koreografierna: Vinterdansen, Snöbollarna, Järv och ripor, Flaggan, Rendansen, Hjärtat, Granen och Flamenco.

Fantasi, inlevelse och uttryck
”Barnen tar plats i samhällsutvecklingen med sin dans. När barnen själva får skapa dans och fördjupa sig i konstnärliga processer utvecklar de fantasi, inlevelse och uttryck. I dansen kan man uttrycka sånt som inte går att säga med ord och man lär känna sig själv och varandra, säger Cecilia Björklund Dahlgren, professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet och verksamhetschef för Institutet Dans i skolan.
 
”Dansen och musiken når vårt medvetande på ett djupare plan än vad orden förmår och kan bidra till ökad empati och livskvalitet. Dessa kan även påverka inlärning och minska smärta”, säger Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa vid Kungliga Musikhögskolan och kulturhälsoforskare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid KI samt vid Uppsala Universitet.

Hoppsadiplom 
Barn från skolor och förskolor i Kiruna och från sameskolorna kommer i samband med Vinterdansen få möjlighet att öva hoppsasteg och få dansa i stadshuset och få ett hoppsadiplom. Under 2019 intar Institutet Dans i skolan olika miljöer i samhället med hoppsasteg, som är ett av grundstegen i dans.
 
Dans i skolan-manifestationen med Vinterdansen i Kirunas stadshus arrangeras av Stiftelsen Institutet Dans i skolan och Sameskolstyrelsen i samarbete med Kiruna kommun
 
Kontakt
Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef för Institutet Dans i skolan och
professor i danspedagogik vid LTU, tel. 070-586 15 15, cecilia.dahlgren@dansiskolan.se

Etiketter: dans i skolan
Foto: Patrik Häggkvist Foto: Patrik Häggkvist

"Det är ett drömyrke att vara danslärare", så sammanfattar dansläraren Malin Morin hur det är att arbeta som lärare i dans i skolan. Här berättar danslärare om yrket och vad de har lärt sig på danslärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet. 15 april är sista ansökningsdatum till utbildningarna som börjar till hösten!

Intresset för dans i skolan ökar, 97% av de examinerade danslärarna har arbete tre månader efter avslutade studier visar kartläggning. Att vara ämneslärare i dans erbjuder ett spännande yrkesliv i gymnasieskolan, grundskolan, som lärare i kulturskolor och i andra sammanhang utanför skolans värld. Det finns en stor efterfrågan efter utbildade danslärare.

Malin Morin Malin Morin

”Tack vare danslärarutbildningens unika möjligheter att kombinera teori och praktik från förskole- till gymnasieår har jag idag mitt drömyrke som danslärare i Stockholm och känner mig trygg i min roll som danslärare i mötet med elever i alla åldrar. De roligaste fem åren i mitt liv gav mig verktyg för att bli precis den danslärare jag vill vara, utvecklade mig som person likväl som pedagog och skänkte mig vänner för livet”.
Malin Morin är lärare i dans och engelska och arbetar som danslärare och samordnare för Skapande Skola i Salems Kommun. Hon undervisar i dans i förskolan och grundskolan där eleverna bland annat får prova på danssagor och dansmatte. Malin intresserar sig för området dans och integration i skolan och arbetar med ett nätverksbyggande dansprojekt mellan nyanlända elever i Stockholm och barn från sameskolorna.

Jenny Jungebro Jenny Jungebro

”Arbetet är kreativt och utvecklande och det är otroligt inspirerande att få följa olika elever i deras dansträning och dansutveckling.”
Jenny Jungebro är danslärare vid det estetiska programmet på en gymnasieskola i Luleå. Hon arbetar också i Luleå Rytmik och Balettförening, Piteå musik och dansskola, Studieförbundet vuxenskolan i Piteå samt periodvis på Danslärarutbildningen vid LTU.

Michaela Brandt Michaela Brandt

”Danslärarutbildningen i Piteå har gjort det möjligt för mig att få arbeta med dans i olika former. Det är en stor förmån att varje dag få dela mitt intresse med eleverna. Arbetsdagarna är varierande och fyllda av kreativitet och dansglädje.”
Michaela Brandt är lärare i dans och svenska. Hon har fast tjänst på en gymnasieskola i Gävle där hon undervisar i dans på estetiska programmet
samt kurser i svenska. Hon undervisar även på Kulturskolan i Gävle.

Ida Sandor Ida Sandor

”På Musikhögskolan, Luleå tekniska universitet fick jag verktygen att undervisa och utvecklas på många olika nivåer vilket gör att jag kan vara verksam inom många fält.
Den kunskapsbredden värderar jag högt.  Danslärarutbildningen i Piteå gav mig också möjlighet att uppfylla och stå stadigt i mina drömmar. Att dansa och undervisa i olika åldrar ger mig massor med energi och glädje. Skolans olika linjer och kreativa stämning är en stor inspirationskälla värd att utnyttja.”

Ida Sandor har en examen i dans och historia. Hon arbetar som danslärare i
Skärholmen på Västerholms friskola med inriktning dans, språk och identitet för årskurs
F-9. Ida har tillsammans med Skapande skola startat ett projekt som heter Dans, språk
och identitet. Ida arbetar också som danslärare i skolor i Stockholm inom ramen för
stadens satsning på Spring i benen för att fler skolor ska få dans på schemat.

Emilie Königsson Jonsson Emilie Königsson Jonsson

"Det är fantastiskt att vara danslärare för att jag får följa barn och ungdomars utveckling genom dansen och berika dem med ett, för vissa helt nytt, språk och sätt att uttrycka sig. Utbildningen vid LTU gav mig möjligheten att kunna undervisa dans i alla åldrar, från förskolan till gymnasiet. Så här några år efter examen är jag väldigt tacksam för all praktik som gjorde att jag kände mig väl rustad för verkligheten och tryggt kunnat fortsätta utveckla min roll som lärare. "
Emilie Königsson Jonsson jobbar på Kulturskolan i Flen där hon har danskurser för barn och ungdomar i åldrarna 6-22 år samt är ute på Skapande skola och Skapande förskola. Emilie är även koreograf för kulturskolans musikallinje där de sätter upp en större produktion varje läsår.  I år har Emilie arbetat med Skapande skola-projektet ”Dans som språk” och bland annat dansat mänskliga rättigheter. 

Anne Murelius Anne Murelius

"Jag älskar att vara danslärare eftersom det ger mig möjlighet att jobba med dans på så många olika sätt.  Att få jobba med kropp, rörelse, musik och uttryck i mötet med människor i olika åldrar stimulerar mig och ger mycket energi tillbaka. Att få vara kreativ på jobbet är fantastiskt och att få möjlighet att kunna kombinera det med mitt intresse för hälsa i olika former känns utvecklande! Eftersom utbildningen innefattade både grundskolan och gymnasiet fick jag med mig erfarenhet av dans med barn och ungdomar i olika åldrar, vilket har gett mig en bredd och trygghet att stå på för att våga anta de möjligheter och utmaningar jag fått möjlighet till efter examen. Danslärarutbildningen vid LTU har hjälpt mig att forma och hitta min identitet som danslärare. Jag brinner för att alla ska ha rätt att möta dans, även de målgrupper som tidigare inte varit prioriterade, exempelvis barn i skolan och seniorer. Denna värdegrund tror jag att mina erfarenheter som student i Piteå lade grunden till.
Studietiden gav också möjlighet till många roliga projekt med andra studenter och program vid sidan av studierna. Dessa samarbeten har hjälpt mig i mitt arbete med föreställningar på mina olika arbetsplatser, guld värt!"

Anne Murelius arbetar med dans på flera olika platser och i flera sammanhang. Inom Kulturskolan i Filipstads kommun är Anna med och startar upp dansverksamheten igen och hon undervisar även på en dansstudio där jag håller kurser för barn, ungdomar och vuxna med funktionsvariationer, Dans för personer med Parkinsons sjukdom, Dans för seniorer 60+ samt Showjazz. I nuläget undervisar Anna även studenter på Ämneslärarutbildningen i Idrott och Hälsa vid Örebro Universitet.

Katla Nelander Katla Nelander

"Jag tycker det känns så lyxigt att få jobba med det jag brinner mest för hela dagarna - dansen! Jag får följa barn och ungdomar i deras utveckling, både som människor och som dansare. Vissa vill ha ett avbrott från sin vardag för att dansa tillsammans med kompisar och ha kul, medan andra vill kämpa för att ha dansen som yrke. Vi kämpar tillsammans, skrattar tillsammans och ibland gråter vi tillsammans. Att få dansa med dessa barn och ungdomar, se dem kämpa och till slut lyckas, se deras glädje på scenen och dela en del av deras liv är den bästa gåva du kan få. 
Jag är väldigt glad att min utbildning i Piteå innehöll både dans för gymnasiet och dans för yngre barn. Det är till största del yngre barn jag träffar i mitt arbete och jag hade inte alls varit lika förberedd för det annars. Jag tycker det är fantastiskt att vi hade dansträning i både balett, jazzdans och modern/nutida dans genom hela utbildningen och att jag kunde få med mig didaktik i två genrer. Alla olika utbildningar på Musikhögskolan öppnar också upp för många roliga samarbeten - en del ingår i utbildningen, många fler finns att delta i om tiden finns. SMASK är skolan största produktion där alla program medverkar - missa inte det!"
Katla Nelander jobbar på tre olika ställen som danslärare. På Kulturskolan i Lomma undervisar hon 6-10-åringar i skapande dans på kvällstid och kommunens 8-åringar i Dans i skolan. På Dansfabriken i Ängelholm tränar hon barn från 6 år och uppåt i balett på kvällstid. Min tredje arbetsgivare är Apelrydsskolan i Båstad. Det är en gymnasieskola med musikalprogram.  Katla menar att fördelen med att ha så olika arbeten är att hon får väldigt stor variation under arbetsveckan som aldrig blir tråkig!

Jenny Strandberg Jenny Strandberg

"I en allt mer teoretisk skola får min undervisning gynna de elever som är mer praktiskt lagda. Jag får möjlighet att hjälpa ungdomar utveckla självtillit och självförtroende. Dansen är ett fantastiskt uttrycksmedel och den hjälpte mig för många år sedan. Nu får jag möjligheten att hjälpa andra."
Jenny Strandberg driver idag inriktning dans på estetiska programmet vid Örnsköldsviks gymnasium. 

Marlene Garcia Strandgren Marlene Garcia Strandgren

"Att utbilda mig till danslärare var ett av mina bästa val i livet som jag har gjort. Det som inspirerar mig varje dag är att jag får jobba med elever som får mig att utvecklas både som danslärare och medmänniska. Jag ställs ständigt inför nya roliga utmaningar och ingen dag är den andre sig lik. Ett av mina stora passioner är att jobba med utåtriktad verksamhet där jag får se mina elever jobba mot ett gemensamt måla, växa i sin dans och ge sig hän i sitt uttryck."
Marlene Garcia Strandgren arbetar idag heltid på Solna kulturskola som danslärare. Hon har tidigare, under studieåren i Piteå, bl.a. jobbat som danslärare i Skellefteå dans och Balettförening, Luleå balett och rytmik samt haft heltidsanställningar som danslärare på Fritidshem i Sundbyberg och Nacka. 

Sök utbildning!
Här kan du utbilda dig till danslärare i skolan

Dans, Göteborgs universitet
Danspedagog, Karlstads universitet
Danslärarutbildning, Luleå tekniska universitet
Ämneslärare i dans, Dans- och Cirkushögskolan

Ansökan öppnar 15 mars och sista ansökningsdatum är 15 april. Sök på www.antagning.se

 

Foto: Hans-Olof Utsi Foto: Hans-Olof Utsi

Det finns goda skäl för en utökning av antalet undervisningstimmar i ämnet idrott och hälsa för elever i alla åldrar i grundskolan. Så står det i Skolverkets redovisning av uppdrag om mer rörelse i skolan, fördelning av timmar i idrott och hälsa, som rapporterades till regeringen under 2018. Detta bekräftas av slutredovisningen av uppdraget om att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan i syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål där det också står att skolans samarbete har stor betydelse.

”Skolverkets slutsatser bekräftar det vi vet genom arbetet med Dans i skolan. Mer rörelse i skolan ger positiva resultat inom så många områden: lärandet, hälsa, koncentration, välbefinnande, värderingsarbete och socialt. Dessutom lyfter slutredovisningen fram det viktiga samarbete och den samsyn som krävs för att en skola ska kunna bedriva en satsning inom rörelse i skolan, t.ex. genom dans i skolan”, säger Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef för Institutet Dans i skolan och professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet.

Skolan en del av lösningen
Undersökningar visar att de allra flesta barn och unga är tillfreds med livet men att självrapporterade psykosomatiska besvär har ökat. Skolan kan vara en del av den ohälsosamma problematiken, men framförallt verka för att vara en del av den hälsofrämjande lösningen. Sammantaget är det förebyggande och hälsofrämjande arbetet skolans gemensamma uppdrag, skriver Skolverket.

Lektionerna i idrott och hälsa kan vara de enda tillfällen då elever i högstadiet deltar i fysisk aktivitet. Syftet med ökningen av 100 mer timmar är att eleverna ska få fler möjligheter till rörelse under skoltid har Skolverket slagit fast. Utökad undervisningstid ger möjligheter till både breddning och fördjupning av ämnesinnehållet i undervisningen.

Dans inom hälsofrämjande projekt
Skolverket har sedan 2016 utlyst utvecklingsmedel för huvudmän inom grundskole- och gymnasieutbildningar att söka för lokala utvecklingsarbeten med syftet att förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan. Intresset har varit stort, av 992 ansökningar har 167 beviljats. Projekten visar att det är möjligt att förena lärande och hälsa i skolan skriver Skolverket. I redovisningen presenteras flera positiva resultat av introduktionen av dans i undervisningen, bland annat dansmatte.

Målet för de flesta projekten har varit ett förändrat elevhälsoteamsarbete och ett förändrat pedagogiskt arbete. Viktiga framgångsfaktorer är ledarskapet, stor elevdelaktighet, samverkan mellan all personal med deras olika professioner, fokus på värdegrundsfrågor, att arbeta medvetet hälsofrämjande samt att utgå från den lokala kontexten.

En gemensam hälsofrämjande kultur
Skolverket skriver att lärandet i skolans hälsouppdrag behöver utvecklas och organiseras utifrån en skolgemensam kultur så att betydelsen av ett hälsofrämjande arbete genomsyrar all verksamhet på skolan. Målet är en gemensam hälsofrämjande kultur och följande faktorer lyfts fram.

  • en syn på det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som skolans gemensamma uppdrag
  • allas förståelse och vilja att bidra är viktig; eleverna, all personal, vårdnadshavare och övriga aktörer
  • ett medvetet hälsofrämjande arbete gynnar hela skolan; elever, lärare och övrig personal
  • hälsofrämjande arbete görs till en grundbult i det systematiska kvalitetsarbetet
  • både huvudman och skolledning skapar förutsättningar i organisation och resursfördelning för en gemensam hälsofrämjande kultur
  • ett tydligt och engagerat ledarskap
  • samverkan mellan olika professioner, mellan elevhälsoteamet och den pedagogiska personalen
  • arbetet sker med salutogent fokus samt systemteoretiskt och tvärvetenskapligt perspektiv
  • fokus på värdegrundsfrågor
  • utgå från den lokala kontexten
  • utgå från elevernas upplevelse och ge dem möjlighet till reellt inflytande och medverkan redan i planeringsstadiet av insatserna.

Rörelse i skolan och hälsofrämjande arbete inom elevhälsan
Skolverkets regeringsuppdrag att titta på mer rörelse i skolan och det hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan har omfattat följande områden:

  • Redovisa relevant forskning på området avseende effekterna på skolresultat av mer rörelse, särskilt hos elever med en mer stillasittande livsstil, och om dessa skiljer sig åt mellan könen, olika åldrar och andra relevanta omständigheter.
  • Beskriva hur kommuner och andra huvudmän redan i dag erbjuder daglig fysisk aktivitet under skoldagen.
  • Analysera vilka åtgärder som behövs för att alla elever ska erbjudas mer rörelse under skoldagen och lämna förslag som syftar till detta.
  • Undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa utökas med 100 timmar i grundskolan från och med 2019. En analys ska göras av i vilka årskurser en utökning ger störst effekt.
  • Föreslå författningsändringar avseende ett stärkt ansvar att i utbildningen inkludera inslag som leder till ökad rörelse bland eleverna. En analys ska göras av hur dessa ändringar bäst samverkar med utökningen av undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa.

Sommaren 2019 publiceras en forskningsantologi från uppdragets slutsatser.

Skolverkets slutredovisningar

Foto: Hans-Olof Utsi Foto: Hans-Olof Utsi

Arbetar du med dans i skolan? Berätta om din verksamhet i vår nya kanal på Instagram för att dela med dig av dina erfarenheter och inspirera andra till att arbeta med dans i skolan!

Danssal, idrottssal eller utomhus. Är du danslärare, lärare, idrottslärare eller arbetar med dans i skolan på annat sätt, hör av dig till oss och visa upp hur din vardag ser ut genom att dela med dig av dina bilder och filmer på vår Instagramkanal.

Institutet Dans i skolans nystartade Instagram-kanal kommer att visa exempel på dans i skolan-verksamhet i förskola, grundskola, kulturskola eller gymnasieskola för att inspirera till att introducera eller arbeta med dans i skolan.

”Vi vet att många efterfrågar exempel på dans i skolan. Dans som ämne finns på skolschemat i över 100 kommuner i Sverige idag. Genom att visa upp dans i skolan-verksamhet hoppas vi att fler ska inspireras och engagera sig i dans i skolan”, säger Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef för Institutet Dans i skolan och professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet.

Såhär gör du!
Maila in dina bilder eller filmer med en kort förklarande text om vad de visar och hur ni arbetar med dans i skolan i din skola till dansiskolan@dansiskolan.se.

Det är viktigt att användningsrättigheterna för bilderna anges tydligt. Fotograf ska anges och personerna på bilden ska ha godkänt användningen, både i tryck och digitalt på hemsidan eller sociala medier.

Kanalen finns på https://www.instagram.com/dansiskolan

Foto: Hans-Olof Utsi Foto: Hans-Olof Utsi

På Alla hjärtans dag, 14/2 möts elever från Karesuando och Kiruna för att skapa dans och lära känna varandra med hjälp av det universella språket dansen. Regeringen lyfter fram fysisk aktivitet dagligen och rörelsens betydelse för lärandet och då passar vi på att manifestera dansens självklara plats på schemat. Välkomna!

Gemensamt provar vi på Rendansen som barnen i Kirunas sameskola skapat. Dessutom dansar vi Järv och ripor, Vindarna, Björken, Flaggan och Vinterdansen. Tillsammans med Cecilia Björklund Dahlgren och flamencodansaren Tina Wezelius Grebacken provar vi på flamenco och koreografin Hjärtat som vi lyfter fram just på Alla hjärtans dag.
 
”Dansen ger så mycket mer än fysisk aktivitet. I dansen lär man känna sig själv och sina kamrater och man kan berätta sånt som inte går att säga med ord”, säger Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef på Institutet Dans i skolan och professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet.
 
Sameskolorna i Karesuando, Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Tärnaby utvecklar dansprojektet ”Delaktighet, integration och kulturell identitet” i samarbete med det nationella Institutet Dans i skolan. Dans är ett internationellt språk för att överbrygga gränser mellan människor och kulturer. Dansen och skapandet ger många möjligheter som inte det verbala kan ge när eleverna får dansa, analysera och utveckla det egna uttrycket och skapandet. Begreppen fantasi, kroppsmedvetenhet, uttryck, inlevelse och identitet används i processen.
 
Pressmöte på Sameskolan i Kiruna, Bävervägen 37 den 14/2 kl. 12.00.

Kontakt: Cecilia Björklund Dahlgren, Institutet Dans i skolan, cecilia.dahlgren@dansiskolan.se, 070 586 15 15

Etiketter: dansiskolan,