Loggan, röd med vit text

NYHETER

2019 > 02

Foto: Hans-Olof Utsi Foto: Hans-Olof Utsi

Det finns goda skäl för en utökning av antalet undervisningstimmar i ämnet idrott och hälsa för elever i alla åldrar i grundskolan. Så står det i Skolverkets redovisning av uppdrag om mer rörelse i skolan, fördelning av timmar i idrott och hälsa, som rapporterades till regeringen under 2018. Detta bekräftas av slutredovisningen av uppdraget om att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan i syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål där det också står att skolans samarbete har stor betydelse.

”Skolverkets slutsatser bekräftar det vi vet genom arbetet med Dans i skolan. Mer rörelse i skolan ger positiva resultat inom så många områden: lärandet, hälsa, koncentration, välbefinnande, värderingsarbete och socialt. Dessutom lyfter slutredovisningen fram det viktiga samarbete och den samsyn som krävs för att en skola ska kunna bedriva en satsning inom rörelse i skolan, t.ex. genom dans i skolan”, säger Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef för Institutet Dans i skolan och professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet.

Skolan en del av lösningen
Undersökningar visar att de allra flesta barn och unga är tillfreds med livet men att självrapporterade psykosomatiska besvär har ökat. Skolan kan vara en del av den ohälsosamma problematiken, men framförallt verka för att vara en del av den hälsofrämjande lösningen. Sammantaget är det förebyggande och hälsofrämjande arbetet skolans gemensamma uppdrag, skriver Skolverket.

Lektionerna i idrott och hälsa kan vara de enda tillfällen då elever i högstadiet deltar i fysisk aktivitet. Syftet med ökningen av 100 mer timmar är att eleverna ska få fler möjligheter till rörelse under skoltid har Skolverket slagit fast. Utökad undervisningstid ger möjligheter till både breddning och fördjupning av ämnesinnehållet i undervisningen.

Dans inom hälsofrämjande projekt
Skolverket har sedan 2016 utlyst utvecklingsmedel för huvudmän inom grundskole- och gymnasieutbildningar att söka för lokala utvecklingsarbeten med syftet att förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan. Intresset har varit stort, av 992 ansökningar har 167 beviljats. Projekten visar att det är möjligt att förena lärande och hälsa i skolan skriver Skolverket. I redovisningen presenteras flera positiva resultat av introduktionen av dans i undervisningen, bland annat dansmatte.

Målet för de flesta projekten har varit ett förändrat elevhälsoteamsarbete och ett förändrat pedagogiskt arbete. Viktiga framgångsfaktorer är ledarskapet, stor elevdelaktighet, samverkan mellan all personal med deras olika professioner, fokus på värdegrundsfrågor, att arbeta medvetet hälsofrämjande samt att utgå från den lokala kontexten.

En gemensam hälsofrämjande kultur
Skolverket skriver att lärandet i skolans hälsouppdrag behöver utvecklas och organiseras utifrån en skolgemensam kultur så att betydelsen av ett hälsofrämjande arbete genomsyrar all verksamhet på skolan. Målet är en gemensam hälsofrämjande kultur och följande faktorer lyfts fram.

  • en syn på det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som skolans gemensamma uppdrag
  • allas förståelse och vilja att bidra är viktig; eleverna, all personal, vårdnadshavare och övriga aktörer
  • ett medvetet hälsofrämjande arbete gynnar hela skolan; elever, lärare och övrig personal
  • hälsofrämjande arbete görs till en grundbult i det systematiska kvalitetsarbetet
  • både huvudman och skolledning skapar förutsättningar i organisation och resursfördelning för en gemensam hälsofrämjande kultur
  • ett tydligt och engagerat ledarskap
  • samverkan mellan olika professioner, mellan elevhälsoteamet och den pedagogiska personalen
  • arbetet sker med salutogent fokus samt systemteoretiskt och tvärvetenskapligt perspektiv
  • fokus på värdegrundsfrågor
  • utgå från den lokala kontexten
  • utgå från elevernas upplevelse och ge dem möjlighet till reellt inflytande och medverkan redan i planeringsstadiet av insatserna.

Rörelse i skolan och hälsofrämjande arbete inom elevhälsan
Skolverkets regeringsuppdrag att titta på mer rörelse i skolan och det hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan har omfattat följande områden:

  • Redovisa relevant forskning på området avseende effekterna på skolresultat av mer rörelse, särskilt hos elever med en mer stillasittande livsstil, och om dessa skiljer sig åt mellan könen, olika åldrar och andra relevanta omständigheter.
  • Beskriva hur kommuner och andra huvudmän redan i dag erbjuder daglig fysisk aktivitet under skoldagen.
  • Analysera vilka åtgärder som behövs för att alla elever ska erbjudas mer rörelse under skoldagen och lämna förslag som syftar till detta.
  • Undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa utökas med 100 timmar i grundskolan från och med 2019. En analys ska göras av i vilka årskurser en utökning ger störst effekt.
  • Föreslå författningsändringar avseende ett stärkt ansvar att i utbildningen inkludera inslag som leder till ökad rörelse bland eleverna. En analys ska göras av hur dessa ändringar bäst samverkar med utökningen av undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa.

Sommaren 2019 publiceras en forskningsantologi från uppdragets slutsatser.

Skolverkets slutredovisningar

Foto: Hans-Olof Utsi Foto: Hans-Olof Utsi

Arbetar du med dans i skolan? Berätta om din verksamhet i vår nya kanal på Instagram för att dela med dig av dina erfarenheter och inspirera andra till att arbeta med dans i skolan!

Danssal, idrottssal eller utomhus. Är du danslärare, lärare, idrottslärare eller arbetar med dans i skolan på annat sätt, hör av dig till oss och visa upp hur din vardag ser ut genom att dela med dig av dina bilder och filmer på vår Instagramkanal.

Institutet Dans i skolans nystartade Instagram-kanal kommer att visa exempel på dans i skolan-verksamhet i förskola, grundskola, kulturskola eller gymnasieskola för att inspirera till att introducera eller arbeta med dans i skolan.

”Vi vet att många efterfrågar exempel på dans i skolan. Dans som ämne finns på skolschemat i över 100 kommuner i Sverige idag. Genom att visa upp dans i skolan-verksamhet hoppas vi att fler ska inspireras och engagera sig i dans i skolan”, säger Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef för Institutet Dans i skolan och professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet.

Såhär gör du!
Maila in dina bilder eller filmer med en kort förklarande text om vad de visar och hur ni arbetar med dans i skolan i din skola till dansiskolan@dansiskolan.se.

Det är viktigt att användningsrättigheterna för bilderna anges tydligt. Fotograf ska anges och personerna på bilden ska ha godkänt användningen, både i tryck och digitalt på hemsidan eller sociala medier.

Kanalen finns på https://www.instagram.com/dansiskolan

Foto: Hans-Olof Utsi Foto: Hans-Olof Utsi

På Alla hjärtans dag, 14/2 möts elever från Karesuando och Kiruna för att skapa dans och lära känna varandra med hjälp av det universella språket dansen. Regeringen lyfter fram fysisk aktivitet dagligen och rörelsens betydelse för lärandet och då passar vi på att manifestera dansens självklara plats på schemat. Välkomna!

Gemensamt provar vi på Rendansen som barnen i Kirunas sameskola skapat. Dessutom dansar vi Järv och ripor, Vindarna, Björken, Flaggan och Vinterdansen. Tillsammans med Cecilia Björklund Dahlgren och flamencodansaren Tina Wezelius Grebacken provar vi på flamenco och koreografin Hjärtat som vi lyfter fram just på Alla hjärtans dag.
 
”Dansen ger så mycket mer än fysisk aktivitet. I dansen lär man känna sig själv och sina kamrater och man kan berätta sånt som inte går att säga med ord”, säger Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef på Institutet Dans i skolan och professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet.
 
Sameskolorna i Karesuando, Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Tärnaby utvecklar dansprojektet ”Delaktighet, integration och kulturell identitet” i samarbete med det nationella Institutet Dans i skolan. Dans är ett internationellt språk för att överbrygga gränser mellan människor och kulturer. Dansen och skapandet ger många möjligheter som inte det verbala kan ge när eleverna får dansa, analysera och utveckla det egna uttrycket och skapandet. Begreppen fantasi, kroppsmedvetenhet, uttryck, inlevelse och identitet används i processen.
 
Pressmöte på Sameskolan i Kiruna, Bävervägen 37 den 14/2 kl. 12.00.

Kontakt: Cecilia Björklund Dahlgren, Institutet Dans i skolan, cecilia.dahlgren@dansiskolan.se, 070 586 15 15

Etiketter: dansiskolan,