Loggan, röd med vit text

NYHETER

2019 > 04

Björn Sprängare. Foto: Hans-Olof Utsi Björn Sprängare. Foto: Hans-Olof Utsi

Den unge, något vilsne mannen, en ”ensamkommande” tonåring följde musiken med hela kroppen och såg mig stint i ögonen. Förmodligen hade han inte väntat sig att möta mig i en dans, jag – en i hans ögon alltför gammal man med grått hår och stela knän. Blicken var nyfiken och glad, precis som min. Vi upplevde båda något vi inte hade förväntat oss. Vi följde koncentrerat det uppgjorda rörelsemönstret, skrattade då vi missade något steg och slog båda ut med armarna i en gest av frihet då dansen var slut. Vi upplevde ett samspråk utan ord, men med starkt engagemang och glädje. Vi kunde båda på något märkligt sätt uttrycka oss i en samstämmighet i kroppsspråket och jag tror att även han upplevde att vi skapat något tillsammans. En stark och märklig upplevelse. Vi sa inget till varandra – det behövdes inte.
 
Sådan blev en av mina erfarenheter av Dans i skolan-biennalen i maj 2018. Den gav mig i en kort och intensiv stund tillsammans med dansande barn hela det universum som dansen kan förmedla. Här uttrycktes glädjen och sorgen, euforin och smärtan med kroppens språk. Barnen gjorde det alla på sitt sätt, några med vighet och elegans, andra med tafatta steg och återhållen energi. Efterhand ökade djärvheten och frimodigheten och man kunde se hur självförtroendet stärktes ju längre dansandet pågick.
 
För mig blev mötet med barnen i dansen en omtumlande och inspirerande upplevelse. I dessa tider då barnen rör sig allt mindre, då klimatet i skolan blir allt tuffare, då samtalen mellan barnen vulgariseras tror jag att dansen kan ha en stark och viktig funktion till förändring. Dans är rörelse, ja den kan vara mycket fysiskt ansträngande (jag vet). Det har visat sig att barnen numera leker allt mindre då spel och andra lockelser finns på nätet. Dansen innehåller mycket av leken och det kreativa sökandet efter sätt att uttrycka sig. Dansen kräver också ett mått av disciplin och respekt för andra. Samspelet i dansen förhindrar därför kränkande tillmälen och otidigheter. Dessutom ger dansen barnet tillgång till ett skapande med kroppen som medel. Man kan faktiskt dansa matematik! En hjälp för många som har svårt för regula de tri.
 
Att få vara med i det arbete som stiftelsen Dans i skolan gör för barnen är därför mycket givande och meningsfullt och jag känner att vi medverkar till att ge barnen en bra förutsättning för att möta livet som vuxna. För mig är det därför en självklarhet att dansen borde utgöra ett eget ämne i skolplanen.

Björn Sprängare
Ordförande i styrelsen för Institutet Dans i skolan sedan januari 2018.



I år firar Institutet Dans i skolan 10 år. Vårt syfte är att främja dans i skolan för alla elever i Sverige. Under jubileumsåret arrangerar Institutet en turné av mötesplatser, kompetensutvecklingsträffar och föreställningar på olika håll i landet.

Arbetet med att utveckla dans i skolan började redan 1986 och koordinerades i starten från Kulturrådet. I över trettio år har vi i Sverige arbetat för att öka intresset och ansvarstagandet för dans som konstform i skolan.

Institutet Dans i skolan bildades för tio år sedan
År 2009 bildades Institutet Dans i skolan med målen att:

  • alla elever ska få tillgång till dansen som kunskapsområde i skolan,
  • stärka dans i skolan-området genom metodutveckling och forskning

Med begreppet dans i skolan menar vi dansverksamhet inom förskola, grundskola, kulturskola, gymnasieskola samt högskola.

Vi arbetar med följande prioriterade områden:

  • Dans och hälsa
  • Dans och integration
  • Dans i förskolan med utgångspunkt i genus och värdegrundsarbete.

Institutet Dans i skolan ska inspirera och sprida kunskap så att alla elever får möta dansen som konstform och uttrycksform i skolan. Utbildnings- kultur- och hälsopolitiska insatser samverkar för att förankra dansen i skolan.

Våra ledord är DANS – HÄLSA – GLÄDJE – FANTASI – UTTRYCK – DELAKTIGHET – IDENTITET och LÄRANDE.
 
Jubileum firas med turné
DANS I SKOLAN firar 10-årsjubileum med en turné för att lyfta fram dansen i stora och små kommuner och för barn med olika uppväxtvillkor t.ex. Sameskolan i Karesuando, Askebyskolan i Rinkeby och skolan på Marstrand. Under turnén erbjuds också kompetensutveckling och möten mellan lärare, danskonstnärer, förskolepersonal, forskare, rektorer och beslutsfattare.
 
Anmäl dig till våra aktiviteter
Om du är intresserad av att delta i några av våra aktiviteter under året kan du anmäla dig här för att få mer information!
 
VINTERDANS I KIRUNA NYA STADSHUS 14 mars
Barn från sameskolorna i Kiruna, Karesuando, Gällivare och barn från Stockholm manifesterade dansens självklara plats på schemat i Kirunas nya stadshus. I samband med detta anordnades Dansforskarmöte vid Kebnekaise fjällstation samt en Nätverksträff för lärare i Kiruna.
 
NÄTVERKSTRÄFF I STOCKHOLM på KUNGSHOLMENS GRUNDSKOLA 2 maj 
Stor Dans i skolan-satsning i Stockholm i samarbete med projektet Spring i benen.
Anmäl dig här för mer information.
 
SOMMARAKADEMI PÅ MODERNA MUSEET - Dans - konst – hälsa och lärande 14 juni 
En mötesplats i Stockholm för inspiration och kunskapsbildning mellan barn, lärare, rektorer, kulturskapare och forskare.
Anmäl dig här för mer information.

SOMMARAKADEMI Dans i skolan för alla! I PITEÅ 19 juni 
Kompetensutveckling för lärare och förskolepersonal samt dansläger för barn.
Anmäl dig här för mer information
 
SOMMARAKADEMI Dans, hälsa och lärande I SKELLEFTEÅ OCH I PITEÅ 17-20 juni 
Kompetensutveckling för lärare och förskolepersonal samt dansläger för barn.
Anmäl dig här för mer information
 
SOMMARAKADEMI Dans, hälsa och lärande på MARSTRANDSSKOLAN i augusti 
Kompetensutveckling för lärare och förskolepersonal samt dansläger för barn.
Anmäl dig här för mer information.
 
HÖSTAKADEMI i KIRUNA i september, Dans - jojk - uttryck med utgångspunkt från naturen och de åtta årstiderna. Sameskolornas Dans i skolan-projekt presenterar barns tolkningar i dans.
Anmäl dig här för mer information.

Den nysläppta Generation Pep-rapporten från 3 april bekräftar att samhället står inför stora utmaningar i att nå de folkhälsopolitiska målen. Vi är tacksamma att Generation Pep belyser de negativa konsekvenserna av inaktivitet bland barn och unga och vill nu samtidigt lyfta fram dansens betydelse för folkhälsan.

Rapporten visar att flickor rör sig mindre än pojkar och tonåringar mindre än yngre barn. Det finns stora socioekonomiska skillnader och andelen föreningsaktiva avtar redan efter nioårsåldern. Stillasittandet ökar och sex av tio tonåringar spenderar tre timmar eller mer per dag sittandes framför en skärm utanför lektionstid.

Långt innan barnet uttrycker sig på annat sätt uttrycker det sig med sin kropp. I dansen tar man tillvara barns och ungas genuina behov av lek och rörelse. Att dansa är icke-verbal kommunikation. Rapporter visar faran med att vi inte ser vidden av samhällskonsekvenserna när vi slutar att röra på oss. Känsloreglering och kognitioner avtar när vi stelnar till. Känslor, tankar och rörelser är sammanlänkade och utan denna viktiga känsloavläsning slutar vi kunna avläsa våra medmänniskor. Vi blir mindre inkännande och förlorar förmågan att känna empati.

  • Dans är fysisk aktivitet som kan varieras mycket och som stärker motorik, känsloreglering och kroppsmedvetenhet
  • Dans ger barn och ungdomar möjlighet att gestalta och ge form åt inre bilder och känslor, både som individ och i grupp
  • Dans är glädje! Det är roligt att dansa!
  • Dans ger barn och ungdomar stärkt självkänsla och uppfattning om kroppsgränser
  • Dans överbryggar gränser mellan människor, länder och kulturer. Att dansa varandras danser är att ta del av varandras kulturer och skapar förståelse och delaktighet

Skolan når alla barn. Nu ökar intresset för dans i skolan från förskola, grundskola och gymnasium. Vi skapar möten i dans mellan urfolk, nyanlända och barn och unga från majoritetssamhället i glesbygd, förort eller storstad. Idag har över 100 kommuner dans på skolschemat under ledning av professionella danslärare. Allt börjar med kroppen och efter #MeToo-uppropen hjälper vi skolor att arbeta med värdegrund och samtyckeskultur med utgångspunkt i dansen.

Institutet Dans i skolan inspirerar, forskar och sprider kunskap så att alla elever ska få möta dansen som uttrycksform i skolan. Utbildnings- kultur- och hälsopolitiska insatser samverkar. I samband med Generation Peps rapport som visar oroväckande siffror på att barn och unga är inaktiva vill vi lyfta dansens roll för folkhälsan i hela Sverige.

För att kunna vända den negativa utvecklingen måste Generation Pep, Institutet Dans i skolan och andra aktörer samla alla sina krafter och resurser för barns och ungas hälsa.
Dansen har stor betydelse för barn och unga när det gäller att stärka den egna identiteten, våga ta plats i samhället och mötas över språkgränserna.

Vår vision är dans i skolan för alla! Dansen är en nyckel till barns och ungas rörelse.

Cecilia Björklund Dahlgren, professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet och verksamhetschef för Institutet Dans i skolan samt ledamot i Institutet Dans i skolans vetenskapliga råd
Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, kulturhälsoforskare vid KI  samt ledamot i Institutet Dans i skolans vetenskapliga råd
Anna Lindqvist, fil. dr i Pedagogiskt arbete och universitetslektor vid Umeå universitet. Ledamot i Institutet Dans i skolans styrelse samt i dess vetenskapliga råd
Björn Sprängare, ordförande, Institutet Dans i skolans styrelse
 

Dans i Kirunas stadshus Kristallen. Foto: Hans-Olof Utsi Dans i Kirunas stadshus Kristallen. Foto: Hans-Olof Utsi

Ett av vårt moderna samhälles största problem är stillasittandet, inte minst bland våra barn och unga. Det gör att dans i skolan är ett oerhört viktigt inslag både för det psykiska och det fysiska välbefinnandet, skriver bland annat representanter från Institutets Dans i skolans vetenskapliga råd, styrelseordförande, kommunalråd och rektor i en debattartikel i Piteå-Tidningen.

I Nikkaluokta har i dagarna en delegation med dans- och musikforskare mött sameskolan för att med skärpa och tydlighet diskutera faktorer som kan skada vår sociala samhällsutveckling.

En sådan skadlig faktor är vårt stillasittande.

I senaste Folkhälsomyndighetens mätning ser vi att endast 14 procent av svenska skolelever dagligen rör sig på ett sätt så att pulsen går upp. Skolprestation, kognitiva förmågor och hälsa påverkas negativt både på kort och på lång sikt av för lite fysisk träning.

Debattinlägget skrivs under av:
Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och kulturhälsoforskare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid KI samt vid Uppsala Universitet, samt ledamot i Institutet Dans i skolans vetenskapliga råd
Cecilia Björklund Dahlgren, professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet och verksamhetschef för Institutet Dans i skolan samt ledamot i Institutet Dans i skolans vetenskapliga råd
Anna Lindqvist, fil. dr i Pedagogiskt arbete och universitetslektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Ledamot i Institutet Dans i skolans styrelse samt i Institutet Dans i skolans vetenskapliga råd.
Björn Sprängare, ordförande, Institutet Dans i skolans styrelse
Anders Lundkvist, kommunalråd, Piteå kommun
Lorents Burman, kommunalråd, Skellefteå
Katarina Sixten Inga, rektor i Sameskolan i Kiruna

Här kan du läsa hela debattinlägget.