Loggan, röd med vit text

NYHETER

2019 > 05

Foto: Niklas Björling Foto: Niklas Björling
Kroppsmedvetenhet, glädje, fantasi, uttryck, delaktighet och lärande 

kl. 09.00 – 15.00 i Danslärarutbildningens vackra danssalar på Musikhögskolan i Piteå, Snickargatan 22. 

Kostnadsfritt (lunch och kaffe ingår). Begränsat antal platser.

I senaste Folkhälsomyndighetens mätning ser vi att endast 14% av svenska skolelever dagligen rör sig på ett sätt så att pulsen går upp. Skolprestation, kognitiva förmågor och hälsa påverkas negativt både på kort och på lång sikt av för lite fysisk träning. Även många barn i förskoleåldern rör sig alldeles för lite. 

Mer dans i skolan
Regeringens rörelsesatsning Mer rörelse i skolan handlar om insatser så att fler barn och unga ska röra sig varje dag. Nu lyfter Institutet Dans i skolan fram Mer Dans i skolan och särskild kompetensutveckling arrangeras för lärare i grundskolan och förskolepersonal.

Dans är ett ursprungligt språk och har alltid varit en viktig form för kommunikation mellan människor. Enligt läroplanerna ska skolan och förskolan sträva efter att erbjuda alla barn och elever fysisk aktivitet dagligen. Regeringens satsning ger stora möjligheter för barns och ungas eget skapande, bland annat dans i skolan och förskolan. Långt innan det att barnet uttrycker sig på annat sätt uttrycker det sig med sin kropp. I dansen tar man tillvara barns och ungas genuina behov av lek och rörelse. Dans överbryggar också gränser mellan människor, länder och kulturer. Att dansa varandras danser är att ta del av varandras kulturer som därmed skapar förståelse och delaktighet.

Mötesplats
Sommarakademin 2019 är en mötesplats för lärare, förskolepersonal, rektorer, och beslutsfattare för inspiration, kunskapsbildning och erfarenhetsutbyte.

Dans, hälsa och lärande lyfts fram i workshops, föreläsning, idéseminarium och samtal:
  • Kompetensutveckling med praktik och teori i samverkan
  • Dansens betydelse för barns utveckling och lärande
  • Eget skapande med fantasi, uttryck och inlevelse i fokus
  • Hur kan dans i skolan och dans i förskolan gå till? 
  • Parallella workshops där vi provar på hur man själv som lärare eller förskolepersonal kan arbeta med dansen i skolan och förskolan. Vi dansar och talar om mål, metoder, värdegrundsarbete, genus och musikval. 
  • Dans och integration samt dans och språkutveckling 
Ladda ner informationsblad.

Anmälan
Sommarakademin är kostnadsfri och vi bjuder också på kaffe och lunchsmörgås. 
Här kan du anmäla dig. Begränsat antal platser – först till kvarn.

Institutet Dans i skolan arrangerar Sommarakademin i samarbete med Piteå kommun och med stöd från Sparbanken Nord och Luleå tekniska universitet.

Välkomna!
Hans-Olof Utsi Hans-Olof Utsi

14 juni kl. 9.30 – 17.45
Plats: Moderna Museet, plan 2 auditoriet, Skeppsholmen, Stockholm
Institutet Dans i skolan arrangerar Sommarakademin i samarbete med Moderna Museet och Stockholms stads projektet Spring i benen.

 
Vi skapar en mötesplats för lärare, pedagoger, förskolepersonal, rektorer, politiker, danskonstnärer, kulturskapare och forskare för inspiration och erfarenhetsutbyte.
Ett möte mellan dans och konst där deltagarna får möta föreläsningar, utställningar och en dansföreställning men också själva prova på att dansa, måla, göra bildanalys och ta del av spännande metoder i den vackra grönskande försommaren på Skeppsholmen och Moderna Museet.

Mer dans i skolan!
När regeringen säger ”Mer rörelse i skolan” och Stockholms kommun har projektet ”Spring i benen ” säger vi ”Mer dans i skolan!”. Insikten om elevernas behov av fysisk aktivitet dagligen stärks och medvetenheten om att traditionellt idrottande inte räcker öppnar dörrarna för dans i skolan.
 
Vi bjuder in till en Sommarakademi på Moderna Museet för att manifestera dansens och konstens självklara plats på skolschemat och barns och ungas rätt till kultur, identitetsskapande och lärande.
 
Hur kan obligatorisk dansundervisning i skolan gå till?
Hur ser barns möte med konsten ut?
Kan museet vara ett alternativt klassrum?
Hur går dans och språkutveckling till?
Hur ser barns kreativitet ut?
Vad händer när eleverna dansar?
 
Anmälan
Anmälan till Sommarakademin är stängd. Kostnadsfritt (lunch och kaffe ingår)
Begränsat antal platser.

Program 14 juni
 
9.00 Registrering
Plats: Plan 4 vid huvudentrén
 
9.30 Välkomna!
Ann-Sofi Noring, överintendent Moderna Museet och Björn Sprängare, ordförande för Institutet Dans i skolan hälsar välkommen.
 
9.40 Dans är uttryck, inlevelse och empati
Möten i dans mellan barn, ungdomar, professionella danskonstnärer och musiker inleder sommarakademin i Auditoriet på plan 2.
 
10.10 Inspiration och reflektion kring barns möte med konsten och dansen
Maria Taube, intendent, Moderna Museet.
Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef, Institutet Dans i skolan och professor i danspedagogik.
 
10.45 –12.00 Valfria parallella workshops
 
Workshop A: Möt det osynliga i konsten
Workshop med intendent Ylva Hillström och konstpedagog Jessica Eldenstjärna, Moderna Museet. Vi ser teckningar av Hilma af Klint och De fem som skildrar en osynlig, andlig värld. Därefter skapar vi egna abstrakta bilder och automatiska teckningar.
 
Workshop B: Mer rörelse i skolan = Mer dans i skolan!
Deltagarna får fördjupa sig i att dans handlar om fysisk aktivitet och kroppsmedvetenhet men också mycket mer. Mötet med danspedagogiken för Dans i skolan sker genom de kulturella, sociala, kinestetiska, emotionella och estetiska aspekterna. Teori och praktik går hand i hand. Vi dansar tillsammans med skolelever och uttrycker tankar, idéer och känslor i dans under ledning av Cecilia Björklund Dahlgren.
 
Workshop C: Rörelse i konsten
Vi ser konst som skildrar rörelse av Niki de Saint Phalle, Atsuko Tanaka och Henri Matisse. Workshop med intendent Maria Taube.
 
Workshop D: Dans och språkutveckling
Dansläraren Ida Sandor har utvecklat projektet Dans, språk och identitet. Med hjälp av dansen som språk tar eleverna till sig kunskaper och utvecklar uttryck och identitet samtidigt som det handlar om fysisk aktivitet och det internationella språk som dansen är. I den här workshopen som leds av Ida Sandor får vi många nya idéer som direkt kan prövas i grundskola och förskola. Elever och lärare från Askebyskolan i Rinkeby och Kungsholmens grundskola medverkar i workshopen.
 
12.00 – 13.00 Lunch
På egen hand ser vi Sharon Hayes: Echo och Moderna Museets samling.
Plats: Plan 2 utanför Auditoriet
 
13.00 – 14.15 Valfria parallella workshops
 
Workshop E: Utomhusskulpturer
Tillsammans med Maria Taube, intendent på Moderna Museet, möter vi utomhusskulpturer på Skeppsholmen och gör egna verk av det vi hittar på marken.
 
Workshop F: Att skapa en långsiktig Dans i skolan-verksamhet
I den här workshopen får deltagarna kunskap i hur man kan förankra dansen som uttrycksform i skolan. Hur får man med sig skolledning och kollegor och hur hittar man finansiering och danslärare? Elisabeth Sörhuus, f.d. rektor och skolutvecklare, och Cecilia Björklund Dahlgren ansvarar för workshopen där konkreta exempel och strategier utvecklas och diskuteras.
 
Workshop G: Danssagor: dans – kropp – genus
Anna Lindqvist är biträdande rektor vid Lärarhögskolan, Umeå universitet, och kommer att berätta om dans, kropp och genus. Tillsammans med Anna får vi prova på Danssagor och veta mer om hur man kan arbeta med dans och genus i förskola och skola. Anna Lindqvist är fil. dr. i pedagogiskt arbete med särskilt fokus på dans i förskolan och skolan.
 
Workshop H: Dans och språkutveckling samt Dans och matematik
Dansläraren Malin Morin har utvecklat metoder för hur man kan dansa matematik. I den här workshopen får deltagarna själva prova på hur kroppen, rörelsen och dansen används för att nå målen i matematik. Dansläraren Ida Sandor har utvecklat projektet Dans, språk och identitet. Med hjälp av dansen som språk tar eleverna till sig kunskaper och utvecklar uttryck och identitet samtidigt som det handlar om fysisk aktivitet och det internationella språk som dansen är. I den här workshopen som leds av Ida Sandor får vi många nya idéer som direkt kan prövas i grundskola och förskola.
 
14.15 – 14.45 Kaffe
 
14.45 – 15.45 Dans, konst, hälsa och lärande
Många rapporter visar att stillasittandet och ohälsan hos barn och unga ökar. Vi presenterar och diskuterar hur vi kan nå nya grupper genom dansen och konsten.
Ulrika Nilsson från projektet Spring i benen berättar hur de arbetar för mer rörelse i skolorna i Stockholms stad. Maria Taube talar om det konstpedagogiska arbetet på Moderna Museet. Cecilia Björklund Dahlgren berättar om det nationella utvecklingsarbetet Dans i skolan. Kulturrådet informerar om Kulturrådets statsbidrag Skapande skola som öppnat många möjligheter för skolor som vill förankra arbetet med kultur i skolan.
 
15.45-17.00 Valfria parallella workshops
 
Workshop I: Streetdans på schemat
Ambra Succi är en efterfrågad dansare och koreograf från streetdansscenen. Workshopen vänder sig till alla som vill lära sig mer och fördjupa sig i streetdansens estetik, teknik och uttryck samt ta del av hur streetdans kan läras ut i skolan.
 
Workshop J: Danskroki
Tillsammans med konstpedagogerna och konstnärerna Malin Hillberg och Snezana Vuĉetíc Bohm fångar vi rörelse i teckning.
 
Workshop K: Danssagor – dans – kropp – genus
Anna Lindqvist är biträdande rektor vid Lärarhögskolan, Umeå universitet, och kommer att berätta om dans, kropp och genus. Tillsammans med Anna får vi prova på Danssagor och veta mer om hur man kan arbeta med dans och genus i förskola och skola. Anna Lindqvist är fil. dr. i pedagogiskt arbete med särskilt fokus på dans i förskolan och skolan.
 
Workshop L: Mer rörelse i skolan = Mer dans i skolan!
Deltagarna får fördjupa sig i att dans handlar om fysisk aktivitet och kroppsmedvetenhet men också mycket mer. Mötet med danspedagogiken för Dans i skolan sker genom de kulturella, sociala, kinestetiska, emotionella och estetiska aspekterna. Teori och praktik går hand i hand. Vi dansar tillsammans med skolelever och uttrycker tankar, idéer och känslor i dans under ledning av Cecilia Björklund Dahlgren.
 
17.15 Överraskning i Auditoriet
 
17.30 Vi dansar in försommaren och sommarlovet
Dans och musik vid Picassos skulpturgrupp Déjeuner sur l’herbe.
 
17.45 Sommarakademin avslutas

Dansen är ett av de mest ursprungliga språk vi människor har. Trots detta har inte dansen som konstform en starkare ställning i samhället. Kan det bero på att dans är kroppsligt och att vårt samhälle fortfarande räds kroppsliga uttryck? Dansen har stor betydelse för barn och ungdomar när det gäller att stärka den egna identiteten och våga ta plats i samhället. Inom #MeToo kan dansen visa vägen när det gäller att öka kroppsmedvetenheten och stärka respekten för integritet, varandras kroppar, uttryck och identitet.

Dansen som konstform har inte haft en tydlig plats i skolan i jämförelse med andra konstområden. Utvecklingsarbetet Dans i skolan där visionen är dans i skolan för alla har pågått sedan 1980-talet och intresset för dans i skolan ökar stadigt. Det har dock varit svårt att bredda intresset och öka ansvarstagandet för dansen i samhället p.g.a. fördomar mot dans, okunnighet, stämpeln av exklusivitet och många danskonstnärers och dansares ointresse för att nå ut till nya grupper t.ex. i den obligatoriska grundskolan. Det har tagit lång tid att arbeta med kunskapsbildning och attitydförändringar.

Institutet Dans i skolan har ett regeringsuppdrag med syftet

  • att alla elever ska få tillgång till dansen som kunskapsområde i skolan,
  • att stärka dans i skolan-området genom metodutveckling och forskning.


Institutet Dans i skolan ska inspirera och sprida kunskap till kommuner och skolor så att alla elever får möta dansen som uttrycksform i skolan. Utbildnings- kultur- och hälsopolitiska insatser samverkar för att förankra dansen i skolan. I dag har drygt 100 kommuner introducerat dans som kunskapsområde i skolan under ledning av danslärare.

Den senaste tiden har flera rapporter presenterats. Regeringens samling Mer rörelse i skolan handlar om insatser för att fler barn och unga ska röra på sig varje dag. Nordiska ministerrådet visar att två tredjedelar av de svenska skolbarnen rör sig mindre än en timme om dagen och att svenska barn rör sig minst av alla barn i Norden. Generation Pep-rapporten visar att flickor rör sig mindre än pojkar och tonåringar mindre än yngre barn. Stillasittandet ökar och sex av tio tonåringar spenderar tre timmar eller mer per dag sittandes framför en skärm utanför lektionstid. Samtidigt visar Folkhälsomyndighetens rapport att barn och unga är fysiskt aktiva 10 procent av tiden. 20 procent av tiden ägnas åt lågintensiva aktiviteter med en ansträngning som motsvarar en lugn promenad. Hela 70 procent av tiden klassas som lågaktiv där de är vakna och satt, halvlåg eller stod stilla.

Trots alarmerande rapporter om de stora farorna kring barns och ungas stillasittande är det ytterst få som lyfter fram dansen. Institutet Dans i skolan har många goda exempel på hur dansen är en form av fysisk aktivitet som når inaktiva elever som inte attraheras av traditionellt idrottande. Kraven på mer rörelse i skolan passar särskilt väl in på utvecklingsarbetet dans i skolan.

Vuxenvärlden står i vägen för elevernas rätt till dans i skolan. Eftersom en stor del av den vuxna befolkningen har gått igenom grundskola, gymnasium och kanske högskola utan att möta dansen som konstform är det inte konstigt att vuxenvärlden genom sitt svaga intresse för dans står i vägen för barns och ungdomars möjlighet att få tillgång till dansen i skolan. Rädsla för kroppsliga uttryck och okunnighet är några av anledningarna till att dansen som uttrycksform inte har fått en naturlig plats i skolväsendet och i samhället. Nyligen nåddes vi av nyheten att skolelever i Jukkasjärvi blivit befriade från dans i skolan och för sex år sedan gick Kammarrätten emot både skolans och Skolverkets beslut och gav föräldrarna rätt där de av religiösa skäl hade ansökt om att barnen skulle slippa vara med på dansen i skolan.

Det är upprörande att vuxnas fördomar och rädslor får stå i vägen för barns utveckling, hälsa och lärande med hjälp av dansen i skolan.

Hos barn finns ett genuint behov av lek, rörelse och dans tidigt och det är viktigt att de får möta vuxna som uppmuntrar detta. Dessutom har dansen en stor betydelse i många unga människors liv på fritiden på liknande vis som musiken. Hip hop och hela streetkulturen är viktig för många ungdomar och den tar nu plats på ett framgångsrikt vis i samhällsutvecklingen. Streetdansen har stor betydelse när det gäller att väcka intresse för dans hos nya grupper.

Efter #MeToo-uppropen hjälper Institutet Dans i skolan skolor att arbeta med värdegrund och samtyckeskultur med utgångspunkt i dansen. För dansaren är kroppen det främsta verktyget som det står i uppropet #tystdansa och därför är det så viktigt att från tidig ålder mötas kropp till kropp utan att det uppfattas som farligt eller sexistiskt. I den nya läroplanen för förskolan Lpfö18 tydliggörs bl.a. att barnens rätt till kroppslig och personlig integritet ska respekteras.

För att kunna förankra dansen i samhällsutvecklingen räcker det inte med satsningar från kulturområdet, utan dansen måste få en starkare ställning i skola och högskola. Tack vare utvecklingsarbetet Dans i skolan ökar intresset för dans i skolan och numera finns det danslärarutbildningar vid tre högskolor i landet. Det finns en stor efterfrågan efter danslärare och den nya lärarkategorin är en populär yrkesgrupp. Kartläggningar visar att dansläraren och danskompetensen efterfrågas och över 90% av danslärarna har anställning tre månader efter examen.

Nyckelord för dans i skolan är: dans, fysisk aktivitet, kroppsmedvetenhet, mångfald, delaktighet, integration, fantasi, självkänsla och lärande.

  • I dansen utgår man alltid ifrån barns och ungas genuina behov av lek, rörelse och dans.
  • Dans är kommunikation som ger eleverna möjlighet att gestalta och ge form åt inre bilder, tankar och känslor både som individ och i grupp.
  • Enligt läroplanen ska skolan sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen (Lgr 11) och här kan dansen få stor betydelse. Dansen ger ökad kroppsmedvetenhet och stärkt motorik.
  • Dans överbryggar gränser mellan människor, länder och kulturer. Att ta del av varandras danser och uttryck är att ta del av varandras kulturer och skapar förståelse och delaktighet.
  • Allt börjar med kroppen. Efter #Metoo-uppropen vill skolor ha hjälp med att arbeta med värdegrund, samtyckeskultur och dans med utgångspunkt i genusperspektiv
  • Dans är ett eget kunskapsområde och ger dessutom eleverna utsökta möjligheter till lärande t.ex. när man får dansa matematik, historia eller arbeta med dans och språkutveckling.


Skolan når alla barn. Det är viktigt att vi i skolan ger alla elever möjlighet att upptäcka dansen som uttrycksform för att stärka fysisk aktivitet, kroppsmedvetenhet, identitet, självkänsla och respekt för varandra. Allt börjar med kroppen!
 
Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef för Institutet Dans i skolan och professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet