Loggan, röd med vit text

NYHETER

Björn Sprängare. Foto: Hans-Olof Utsi Björn Sprängare. Foto: Hans-Olof Utsi

Den unge, något vilsne mannen, en ”ensamkommande” tonåring följde musiken med hela kroppen och såg mig stint i ögonen. Förmodligen hade han inte väntat sig att möta mig i en dans, jag – en i hans ögon alltför gammal man med grått hår och stela knän. Blicken var nyfiken och glad, precis som min. Vi upplevde båda något vi inte hade förväntat oss. Vi följde koncentrerat det uppgjorda rörelsemönstret, skrattade då vi missade något steg och slog båda ut med armarna i en gest av frihet då dansen var slut. Vi upplevde ett samspråk utan ord, men med starkt engagemang och glädje. Vi kunde båda på något märkligt sätt uttrycka oss i en samstämmighet i kroppsspråket och jag tror att även han upplevde att vi skapat något tillsammans. En stark och märklig upplevelse. Vi sa inget till varandra – det behövdes inte.
 
Sådan blev en av mina erfarenheter av Dans i skolan-biennalen i maj 2018. Den gav mig i en kort och intensiv stund tillsammans med dansande barn hela det universum som dansen kan förmedla. Här uttrycktes glädjen och sorgen, euforin och smärtan med kroppens språk. Barnen gjorde det alla på sitt sätt, några med vighet och elegans, andra med tafatta steg och återhållen energi. Efterhand ökade djärvheten och frimodigheten och man kunde se hur självförtroendet stärktes ju längre dansandet pågick.
 
För mig blev mötet med barnen i dansen en omtumlande och inspirerande upplevelse. I dessa tider då barnen rör sig allt mindre, då klimatet i skolan blir allt tuffare, då samtalen mellan barnen vulgariseras tror jag att dansen kan ha en stark och viktig funktion till förändring. Dans är rörelse, ja den kan vara mycket fysiskt ansträngande (jag vet). Det har visat sig att barnen numera leker allt mindre då spel och andra lockelser finns på nätet. Dansen innehåller mycket av leken och det kreativa sökandet efter sätt att uttrycka sig. Dansen kräver också ett mått av disciplin och respekt för andra. Samspelet i dansen förhindrar därför kränkande tillmälen och otidigheter. Dessutom ger dansen barnet tillgång till ett skapande med kroppen som medel. Man kan faktiskt dansa matematik! En hjälp för många som har svårt för regula de tri.
 
Att få vara med i det arbete som stiftelsen Dans i skolan gör för barnen är därför mycket givande och meningsfullt och jag känner att vi medverkar till att ge barnen en bra förutsättning för att möta livet som vuxna. För mig är det därför en självklarhet att dansen borde utgöra ett eget ämne i skolplanen.

Björn Sprängare
Ordförande i styrelsen för Institutet Dans i skolan sedan januari 2018.



I år firar Institutet Dans i skolan 10 år. Vårt syfte är att främja dans i skolan för alla elever i Sverige. Under jubileumsåret arrangerar Institutet en turné av mötesplatser, kompetensutvecklingsträffar och föreställningar på olika håll i landet.

Arbetet med att utveckla dans i skolan började redan 1986 och koordinerades i starten från Kulturrådet. I över trettio år har vi i Sverige arbetat för att öka intresset och ansvarstagandet för dans som konstform i skolan.

Institutet Dans i skolan bildades för tio år sedan
År 2009 bildades Institutet Dans i skolan med målen att:

  • alla elever ska få tillgång till dansen som kunskapsområde i skolan,
  • stärka dans i skolan-området genom metodutveckling och forskning

Med begreppet dans i skolan menar vi dansverksamhet inom förskola, grundskola, kulturskola, gymnasieskola samt högskola.

Vi arbetar med följande prioriterade områden:

  • Dans och hälsa
  • Dans och integration
  • Dans i förskolan med utgångspunkt i genus och värdegrundsarbete.

Institutet Dans i skolan ska inspirera och sprida kunskap så att alla elever får möta dansen som konstform och uttrycksform i skolan. Utbildnings- kultur- och hälsopolitiska insatser samverkar för att förankra dansen i skolan.

Våra ledord är DANS – HÄLSA – GLÄDJE – FANTASI – UTTRYCK – DELAKTIGHET – IDENTITET och LÄRANDE.
 
Jubileum firas med turné
DANS I SKOLAN firar 10-årsjubileum med en turné för att lyfta fram dansen i stora och små kommuner och för barn med olika uppväxtvillkor t.ex. Sameskolan i Karesuando, Askebyskolan i Rinkeby och skolan på Marstrand. Under turnén erbjuds också kompetensutveckling och möten mellan lärare, danskonstnärer, förskolepersonal, forskare, rektorer och beslutsfattare.
 
Anmäl dig till våra aktiviteter
Om du är intresserad av att delta i några av våra aktiviteter under året kan du anmäla dig här för att få mer information!
 
VINTERDANS I KIRUNA NYA STADSHUS 14 mars
Barn från sameskolorna i Kiruna, Karesuando, Gällivare och barn från Stockholm manifesterade dansens självklara plats på schemat i Kirunas nya stadshus. I samband med detta anordnades Dansforskarmöte vid Kebnekaise fjällstation samt en Nätverksträff för lärare i Kiruna.
 
NÄTVERKSTRÄFF I STOCKHOLM på KUNGSHOLMENS GRUNDSKOLA 2 maj 
Stor Dans i skolan-satsning i Stockholm i samarbete med projektet Spring i benen.
Anmäl dig här för mer information.
 
SOMMARAKADEMI PÅ MODERNA MUSEET - Dans - konst – hälsa och lärande 14 juni 
En mötesplats i Stockholm för inspiration och kunskapsbildning mellan barn, lärare, rektorer, kulturskapare och forskare.
Anmäl dig här för mer information.
 
SOMMARAKADEMI Dans, hälsa och lärande I SKELLEFTEÅ OCH I PITEÅ 17-20 juni 
Kompetensutveckling för lärare och förskolepersonal samt dansläger för barn.
Anmäl dig här för mer information
 
SOMMARAKADEMI Dans, hälsa och lärande på MARSTRANDSSKOLAN i augusti 
Kompetensutveckling för lärare och förskolepersonal samt dansläger för barn.
Anmäl dig här för mer information.
 
HÖSTAKADEMI i KIRUNA i september, Dans - jojk - uttryck med utgångspunkt från naturen och de åtta årstiderna. Sameskolornas Dans i skolan-projekt presenterar barns tolkningar i dans.
Anmäl dig här för mer information.

Den nysläppta Generation Pep-rapporten från 3 april bekräftar att samhället står inför stora utmaningar i att nå de folkhälsopolitiska målen. Vi är tacksamma att Generation Pep belyser de negativa konsekvenserna av inaktivitet bland barn och unga och vill nu samtidigt lyfta fram dansens betydelse för folkhälsan.

Rapporten visar att flickor rör sig mindre än pojkar och tonåringar mindre än yngre barn. Det finns stora socioekonomiska skillnader och andelen föreningsaktiva avtar redan efter nioårsåldern. Stillasittandet ökar och sex av tio tonåringar spenderar tre timmar eller mer per dag sittandes framför en skärm utanför lektionstid.

Långt innan barnet uttrycker sig på annat sätt uttrycker det sig med sin kropp. I dansen tar man tillvara barns och ungas genuina behov av lek och rörelse. Att dansa är icke-verbal kommunikation. Rapporter visar faran med att vi inte ser vidden av samhällskonsekvenserna när vi slutar att röra på oss. Känsloreglering och kognitioner avtar när vi stelnar till. Känslor, tankar och rörelser är sammanlänkade och utan denna viktiga känsloavläsning slutar vi kunna avläsa våra medmänniskor. Vi blir mindre inkännande och förlorar förmågan att känna empati.

  • Dans är fysisk aktivitet som kan varieras mycket och som stärker motorik, känsloreglering och kroppsmedvetenhet
  • Dans ger barn och ungdomar möjlighet att gestalta och ge form åt inre bilder och känslor, både som individ och i grupp
  • Dans är glädje! Det är roligt att dansa!
  • Dans ger barn och ungdomar stärkt självkänsla och uppfattning om kroppsgränser
  • Dans överbryggar gränser mellan människor, länder och kulturer. Att dansa varandras danser är att ta del av varandras kulturer och skapar förståelse och delaktighet

Skolan når alla barn. Nu ökar intresset för dans i skolan från förskola, grundskola och gymnasium. Vi skapar möten i dans mellan urfolk, nyanlända och barn och unga från majoritetssamhället i glesbygd, förort eller storstad. Idag har över 100 kommuner dans på skolschemat under ledning av professionella danslärare. Allt börjar med kroppen och efter #MeToo-uppropen hjälper vi skolor att arbeta med värdegrund och samtyckeskultur med utgångspunkt i dansen.

Institutet Dans i skolan inspirerar, forskar och sprider kunskap så att alla elever ska få möta dansen som uttrycksform i skolan. Utbildnings- kultur- och hälsopolitiska insatser samverkar. I samband med Generation Peps rapport som visar oroväckande siffror på att barn och unga är inaktiva vill vi lyfta dansens roll för folkhälsan i hela Sverige.

För att kunna vända den negativa utvecklingen måste Generation Pep, Institutet Dans i skolan och andra aktörer samla alla sina krafter och resurser för barns och ungas hälsa.
Dansen har stor betydelse för barn och unga när det gäller att stärka den egna identiteten, våga ta plats i samhället och mötas över språkgränserna.

Vår vision är dans i skolan för alla! Dansen är en nyckel till barns och ungas rörelse.

Cecilia Björklund Dahlgren, professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet och verksamhetschef för Institutet Dans i skolan samt ledamot i Institutet Dans i skolans vetenskapliga råd
Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, kulturhälsoforskare vid KI  samt ledamot i Institutet Dans i skolans vetenskapliga råd
Anna Lindqvist, fil. dr i Pedagogiskt arbete och universitetslektor vid Umeå universitet. Ledamot i Institutet Dans i skolans styrelse samt i dess vetenskapliga råd
Björn Sprängare, ordförande, Institutet Dans i skolans styrelse
 

Dans i Kirunas stadshus Kristallen. Foto: Hans-Olof Utsi Dans i Kirunas stadshus Kristallen. Foto: Hans-Olof Utsi

Ett av vårt moderna samhälles största problem är stillasittandet, inte minst bland våra barn och unga. Det gör att dans i skolan är ett oerhört viktigt inslag både för det psykiska och det fysiska välbefinnandet, skriver bland annat representanter från Institutets Dans i skolans vetenskapliga råd, styrelseordförande, kommunalråd och rektor i en debattartikel i Piteå-Tidningen.

I Nikkaluokta har i dagarna en delegation med dans- och musikforskare mött sameskolan för att med skärpa och tydlighet diskutera faktorer som kan skada vår sociala samhällsutveckling.

En sådan skadlig faktor är vårt stillasittande.

I senaste Folkhälsomyndighetens mätning ser vi att endast 14 procent av svenska skolelever dagligen rör sig på ett sätt så att pulsen går upp. Skolprestation, kognitiva förmågor och hälsa påverkas negativt både på kort och på lång sikt av för lite fysisk träning.

Debattinlägget skrivs under av:
Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och kulturhälsoforskare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid KI samt vid Uppsala Universitet, samt ledamot i Institutet Dans i skolans vetenskapliga råd
Cecilia Björklund Dahlgren, professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet och verksamhetschef för Institutet Dans i skolan samt ledamot i Institutet Dans i skolans vetenskapliga råd
Anna Lindqvist, fil. dr i Pedagogiskt arbete och universitetslektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Ledamot i Institutet Dans i skolans styrelse samt i Institutet Dans i skolans vetenskapliga råd.
Björn Sprängare, ordförande, Institutet Dans i skolans styrelse
Anders Lundkvist, kommunalråd, Piteå kommun
Lorents Burman, kommunalråd, Skellefteå
Katarina Sixten Inga, rektor i Sameskolan i Kiruna

Här kan du läsa hela debattinlägget.

Foto: Hans-Olof Utsi Foto: Hans-Olof Utsi

Enligt läroplanen ska skolan sträva efter att erbjuda alla elever fysisk aktivitet dagligen. Nu ökar intresset för dans i skolan även i grundskolor i Stockholm. Regeringens rörelsesatsning och Stockholms stad ger ökade möjligheter för mer rörelse för barn och unga. Dans i skolan i Stockholm är ett samarbete mellan Stockholms stads Spring i benen och Institutet Dans i skolan. 

Den 2 maj arrangeras en nätverksträff om dans i skolan för alla som startat dansprojekt och de som vill stärka dansen i sina skolor i Stockholms stad, välkommen!

Flera skolor i Stockholm har kommit igång eller ska starta dansprojekt med danslärare, t.ex. i Bromma, Rinkeby, Hjorthagen och innerstaden, bl.a. Storkyrkoskolan och Kungsholmens grundskola. Många skolor står i startgroparna för dansprojekt.

Dans är ett ursprungligt språk och har alltid varit en viktig form för kommunikation mellan människor. Genom dansen som uttrycksform får eleverna utrycka sina egna idéer, tankar och känslor. Utöver den fysiska aktiviteten som dansen ger så får eleverna arbeta med eget skapande samt begreppen uttryck, inlevelse, fantasi, genus, kroppsmedvetenhet och identitet. ”Dansen ger så mycket mer än fysisk aktivitet. I dansen lär man känna sig själv och sina kamrater och man kan berätta sånt som inte går att säga med ord”, säger Cecilia Björklund Dahlgren. 

Nätverksträff 2 maj
Nätverksträffen den 2 maj på Kungsholmens grundskola kl. 13.00-16.00 riktar sig till alla som startat dansprojekt och de som vill stärka dansen i sina skolor i Stockholms stad. Det blir föreläsning, exempel och workshops samt erfarenhetsutbyte: 

Kompetensutveckling med praktik och teori i samverkan

  • Dansens betydelse för barns utveckling och lärande
  • Eget skapande med fantasi, uttryck och inlevelse i fokus 
  • Hur kan dans i skolan gå till? Elever från Kungsholmens grundskola dansar under ledning av Ida Sandor
  • Parallella workshops där vi provar på hur man som lärare själv kan arbeta med dansen i skolan. Vi dansar och talar om mål, metoder och musikval
  • Hur kan dansen stärkas i skolan? Idéer, erfarenhetsutbyte och konkreta förslag t.ex. treåriga dans i skolan-projekt
  • Dans och integration samt dans och språkutveckling

Medverkande
- Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef Institutet Dans i skolan och professor i danspedagogik vid LTU
- Ida Sandor, danslärare och koordinator för danslärarna inom Dans i skolan-projektet i Stockholm
- Skolklass från Kungsholmens grundskola
- Idrottslärare vid Kungsholmens grundskola
- Ulrika Nilsson, Stockholms stads projekt Spring i benen

Anmälan
Nätverksträffen är kostnadsfri och vi bjuder också på kaffe och smörgås. Anmäl er så snart som möjligt här. Begränsat antal platser – först till kvarn.

Mer information
Informationsblad om 2 maj
Om Dans i skolan i Stockholm

Välkomna!
Institutet Dans i skolan och Spring i benen

Om ni vill komma igång med erbjudandet om DANS I SKOLAN, ta kontakt med dansläraren Ida Sandor,  tel. 072-2512733, ida_sandor@hotmail.com

Foto: Hans-Olof Utsi Foto: Hans-Olof Utsi

Barnen från sameskolorna tar plats i samhällsutvecklingen när de intar Kirunas nya stadshus med Vinterdans 14 mars kl. 17.00. Elever från sameskolorna i Karesuando, Kiruna och Gällivare samt elever från Stockholm intar nya stadshuset i Kiruna Kristallen och manifesterar barns rätt till dans, kultur, hälsa och lärande.
 
Barnen från sameskolorna hyllar vintern och årstidsväxlingarna med dans och visar bl.a. koreografierna: Vinterdansen, Snöbollarna, Järv och ripor, Flaggan, Rendansen, Hjärtat, Granen och Flamenco.

Fantasi, inlevelse och uttryck
”Barnen tar plats i samhällsutvecklingen med sin dans. När barnen själva får skapa dans och fördjupa sig i konstnärliga processer utvecklar de fantasi, inlevelse och uttryck. I dansen kan man uttrycka sånt som inte går att säga med ord och man lär känna sig själv och varandra, säger Cecilia Björklund Dahlgren, professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet och verksamhetschef för Institutet Dans i skolan.
 
”Dansen och musiken når vårt medvetande på ett djupare plan än vad orden förmår och kan bidra till ökad empati och livskvalitet. Dessa kan även påverka inlärning och minska smärta”, säger Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa vid Kungliga Musikhögskolan och kulturhälsoforskare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid KI samt vid Uppsala Universitet.

Hoppsadiplom 
Barn från skolor och förskolor i Kiruna och från sameskolorna kommer i samband med Vinterdansen få möjlighet att öva hoppsasteg och få dansa i stadshuset och få ett hoppsadiplom. Under 2019 intar Institutet Dans i skolan olika miljöer i samhället med hoppsasteg, som är ett av grundstegen i dans.
 
Dans i skolan-manifestationen med Vinterdansen i Kirunas stadshus arrangeras av Stiftelsen Institutet Dans i skolan och Sameskolstyrelsen i samarbete med Kiruna kommun
 
Kontakt
Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef för Institutet Dans i skolan och
professor i danspedagogik vid LTU, tel. 070-586 15 15, cecilia.dahlgren@dansiskolan.se

Etiketter: dans i skolan
Foto: Patrik Häggkvist Foto: Patrik Häggkvist

"Det är ett drömyrke att vara danslärare", så sammanfattar dansläraren Malin Morin hur det är att arbeta som lärare i dans i skolan. Här berättar danslärare om yrket och vad de har lärt sig på danslärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet. 15 april är sista ansökningsdatum till utbildningarna som börjar till hösten!

Intresset för dans i skolan ökar, 97% av de examinerade danslärarna har arbete tre månader efter avslutade studier visar kartläggning. Att vara ämneslärare i dans erbjuder ett spännande yrkesliv i gymnasieskolan, grundskolan, som lärare i kulturskolor och i andra sammanhang utanför skolans värld. Det finns en stor efterfrågan efter utbildade danslärare.

Malin Morin Malin Morin

”Tack vare danslärarutbildningens unika möjligheter att kombinera teori och praktik från förskole- till gymnasieår har jag idag mitt drömyrke som danslärare i Stockholm och känner mig trygg i min roll som danslärare i mötet med elever i alla åldrar. De roligaste fem åren i mitt liv gav mig verktyg för att bli precis den danslärare jag vill vara, utvecklade mig som person likväl som pedagog och skänkte mig vänner för livet”.
Malin Morin är lärare i dans och engelska och arbetar som danslärare och samordnare för Skapande Skola i Salems Kommun. Hon undervisar i dans i förskolan och grundskolan där eleverna bland annat får prova på danssagor och dansmatte. Malin intresserar sig för området dans och integration i skolan och arbetar med ett nätverksbyggande dansprojekt mellan nyanlända elever i Stockholm och barn från sameskolorna.

Jenny Jungebro Jenny Jungebro

”Arbetet är kreativt och utvecklande och det är otroligt inspirerande att få följa olika elever i deras dansträning och dansutveckling.”
Jenny Jungebro är danslärare vid det estetiska programmet på en gymnasieskola i Luleå. Hon arbetar också i Luleå Rytmik och Balettförening, Piteå musik och dansskola, Studieförbundet vuxenskolan i Piteå samt periodvis på Danslärarutbildningen vid LTU.

Michaela Brandt Michaela Brandt

”Danslärarutbildningen i Piteå har gjort det möjligt för mig att få arbeta med dans i olika former. Det är en stor förmån att varje dag få dela mitt intresse med eleverna. Arbetsdagarna är varierande och fyllda av kreativitet och dansglädje.”
Michaela Brandt är lärare i dans och svenska. Hon har fast tjänst på en gymnasieskola i Gävle där hon undervisar i dans på estetiska programmet
samt kurser i svenska. Hon undervisar även på Kulturskolan i Gävle.

Ida Sandor Ida Sandor

”På Musikhögskolan, Luleå tekniska universitet fick jag verktygen att undervisa och utvecklas på många olika nivåer vilket gör att jag kan vara verksam inom många fält.
Den kunskapsbredden värderar jag högt.  Danslärarutbildningen i Piteå gav mig också möjlighet att uppfylla och stå stadigt i mina drömmar. Att dansa och undervisa i olika åldrar ger mig massor med energi och glädje. Skolans olika linjer och kreativa stämning är en stor inspirationskälla värd att utnyttja.”

Ida Sandor har en examen i dans och historia. Hon arbetar som danslärare i
Skärholmen på Västerholms friskola med inriktning dans, språk och identitet för årskurs
F-9. Ida har tillsammans med Skapande skola startat ett projekt som heter Dans, språk
och identitet. Ida arbetar också som danslärare i skolor i Stockholm inom ramen för
stadens satsning på Spring i benen för att fler skolor ska få dans på schemat.

Emilie Königsson Jonsson Emilie Königsson Jonsson

"Det är fantastiskt att vara danslärare för att jag får följa barn och ungdomars utveckling genom dansen och berika dem med ett, för vissa helt nytt, språk och sätt att uttrycka sig. Utbildningen vid LTU gav mig möjligheten att kunna undervisa dans i alla åldrar, från förskolan till gymnasiet. Så här några år efter examen är jag väldigt tacksam för all praktik som gjorde att jag kände mig väl rustad för verkligheten och tryggt kunnat fortsätta utveckla min roll som lärare. "
Emilie Königsson Jonsson jobbar på Kulturskolan i Flen där hon har danskurser för barn och ungdomar i åldrarna 6-22 år samt är ute på Skapande skola och Skapande förskola. Emilie är även koreograf för kulturskolans musikallinje där de sätter upp en större produktion varje läsår.  I år har Emilie arbetat med Skapande skola-projektet ”Dans som språk” och bland annat dansat mänskliga rättigheter. 

Anne Murelius Anne Murelius

"Jag älskar att vara danslärare eftersom det ger mig möjlighet att jobba med dans på så många olika sätt.  Att få jobba med kropp, rörelse, musik och uttryck i mötet med människor i olika åldrar stimulerar mig och ger mycket energi tillbaka. Att få vara kreativ på jobbet är fantastiskt och att få möjlighet att kunna kombinera det med mitt intresse för hälsa i olika former känns utvecklande! Eftersom utbildningen innefattade både grundskolan och gymnasiet fick jag med mig erfarenhet av dans med barn och ungdomar i olika åldrar, vilket har gett mig en bredd och trygghet att stå på för att våga anta de möjligheter och utmaningar jag fått möjlighet till efter examen. Danslärarutbildningen vid LTU har hjälpt mig att forma och hitta min identitet som danslärare. Jag brinner för att alla ska ha rätt att möta dans, även de målgrupper som tidigare inte varit prioriterade, exempelvis barn i skolan och seniorer. Denna värdegrund tror jag att mina erfarenheter som student i Piteå lade grunden till.
Studietiden gav också möjlighet till många roliga projekt med andra studenter och program vid sidan av studierna. Dessa samarbeten har hjälpt mig i mitt arbete med föreställningar på mina olika arbetsplatser, guld värt!"

Anne Murelius arbetar med dans på flera olika platser och i flera sammanhang. Inom Kulturskolan i Filipstads kommun är Anna med och startar upp dansverksamheten igen och hon undervisar även på en dansstudio där jag håller kurser för barn, ungdomar och vuxna med funktionsvariationer, Dans för personer med Parkinsons sjukdom, Dans för seniorer 60+ samt Showjazz. I nuläget undervisar Anna även studenter på Ämneslärarutbildningen i Idrott och Hälsa vid Örebro Universitet.

Katla Nelander Katla Nelander

"Jag tycker det känns så lyxigt att få jobba med det jag brinner mest för hela dagarna - dansen! Jag får följa barn och ungdomar i deras utveckling, både som människor och som dansare. Vissa vill ha ett avbrott från sin vardag för att dansa tillsammans med kompisar och ha kul, medan andra vill kämpa för att ha dansen som yrke. Vi kämpar tillsammans, skrattar tillsammans och ibland gråter vi tillsammans. Att få dansa med dessa barn och ungdomar, se dem kämpa och till slut lyckas, se deras glädje på scenen och dela en del av deras liv är den bästa gåva du kan få. 
Jag är väldigt glad att min utbildning i Piteå innehöll både dans för gymnasiet och dans för yngre barn. Det är till största del yngre barn jag träffar i mitt arbete och jag hade inte alls varit lika förberedd för det annars. Jag tycker det är fantastiskt att vi hade dansträning i både balett, jazzdans och modern/nutida dans genom hela utbildningen och att jag kunde få med mig didaktik i två genrer. Alla olika utbildningar på Musikhögskolan öppnar också upp för många roliga samarbeten - en del ingår i utbildningen, många fler finns att delta i om tiden finns. SMASK är skolan största produktion där alla program medverkar - missa inte det!"
Katla Nelander jobbar på tre olika ställen som danslärare. På Kulturskolan i Lomma undervisar hon 6-10-åringar i skapande dans på kvällstid och kommunens 8-åringar i Dans i skolan. På Dansfabriken i Ängelholm tränar hon barn från 6 år och uppåt i balett på kvällstid. Min tredje arbetsgivare är Apelrydsskolan i Båstad. Det är en gymnasieskola med musikalprogram.  Katla menar att fördelen med att ha så olika arbeten är att hon får väldigt stor variation under arbetsveckan som aldrig blir tråkig!

Jenny Strandberg Jenny Strandberg

"I en allt mer teoretisk skola får min undervisning gynna de elever som är mer praktiskt lagda. Jag får möjlighet att hjälpa ungdomar utveckla självtillit och självförtroende. Dansen är ett fantastiskt uttrycksmedel och den hjälpte mig för många år sedan. Nu får jag möjligheten att hjälpa andra."
Jenny Strandberg driver idag inriktning dans på estetiska programmet vid Örnsköldsviks gymnasium. 

Marlene Garcia Strandgren Marlene Garcia Strandgren

"Att utbilda mig till danslärare var ett av mina bästa val i livet som jag har gjort. Det som inspirerar mig varje dag är att jag får jobba med elever som får mig att utvecklas både som danslärare och medmänniska. Jag ställs ständigt inför nya roliga utmaningar och ingen dag är den andre sig lik. Ett av mina stora passioner är att jobba med utåtriktad verksamhet där jag får se mina elever jobba mot ett gemensamt måla, växa i sin dans och ge sig hän i sitt uttryck."
Marlene Garcia Strandgren arbetar idag heltid på Solna kulturskola som danslärare. Hon har tidigare, under studieåren i Piteå, bl.a. jobbat som danslärare i Skellefteå dans och Balettförening, Luleå balett och rytmik samt haft heltidsanställningar som danslärare på Fritidshem i Sundbyberg och Nacka. 

Sök utbildning!
Här kan du utbilda dig till danslärare i skolan

Dans, Göteborgs universitet
Danspedagog, Karlstads universitet
Danslärarutbildning, Luleå tekniska universitet
Ämneslärare i dans, Dans- och Cirkushögskolan

Ansökan öppnar 15 mars och sista ansökningsdatum är 15 april. Sök på www.antagning.se

 

Foto: Hans-Olof Utsi Foto: Hans-Olof Utsi

Det finns goda skäl för en utökning av antalet undervisningstimmar i ämnet idrott och hälsa för elever i alla åldrar i grundskolan. Så står det i Skolverkets redovisning av uppdrag om mer rörelse i skolan, fördelning av timmar i idrott och hälsa, som rapporterades till regeringen under 2018. Detta bekräftas av slutredovisningen av uppdraget om att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan i syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål där det också står att skolans samarbete har stor betydelse.

”Skolverkets slutsatser bekräftar det vi vet genom arbetet med Dans i skolan. Mer rörelse i skolan ger positiva resultat inom så många områden: lärandet, hälsa, koncentration, välbefinnande, värderingsarbete och socialt. Dessutom lyfter slutredovisningen fram det viktiga samarbete och den samsyn som krävs för att en skola ska kunna bedriva en satsning inom rörelse i skolan, t.ex. genom dans i skolan”, säger Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef för Institutet Dans i skolan och professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet.

Skolan en del av lösningen
Undersökningar visar att de allra flesta barn och unga är tillfreds med livet men att självrapporterade psykosomatiska besvär har ökat. Skolan kan vara en del av den ohälsosamma problematiken, men framförallt verka för att vara en del av den hälsofrämjande lösningen. Sammantaget är det förebyggande och hälsofrämjande arbetet skolans gemensamma uppdrag, skriver Skolverket.

Lektionerna i idrott och hälsa kan vara de enda tillfällen då elever i högstadiet deltar i fysisk aktivitet. Syftet med ökningen av 100 mer timmar är att eleverna ska få fler möjligheter till rörelse under skoltid har Skolverket slagit fast. Utökad undervisningstid ger möjligheter till både breddning och fördjupning av ämnesinnehållet i undervisningen.

Dans inom hälsofrämjande projekt
Skolverket har sedan 2016 utlyst utvecklingsmedel för huvudmän inom grundskole- och gymnasieutbildningar att söka för lokala utvecklingsarbeten med syftet att förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan. Intresset har varit stort, av 992 ansökningar har 167 beviljats. Projekten visar att det är möjligt att förena lärande och hälsa i skolan skriver Skolverket. I redovisningen presenteras flera positiva resultat av introduktionen av dans i undervisningen, bland annat dansmatte.

Målet för de flesta projekten har varit ett förändrat elevhälsoteamsarbete och ett förändrat pedagogiskt arbete. Viktiga framgångsfaktorer är ledarskapet, stor elevdelaktighet, samverkan mellan all personal med deras olika professioner, fokus på värdegrundsfrågor, att arbeta medvetet hälsofrämjande samt att utgå från den lokala kontexten.

En gemensam hälsofrämjande kultur
Skolverket skriver att lärandet i skolans hälsouppdrag behöver utvecklas och organiseras utifrån en skolgemensam kultur så att betydelsen av ett hälsofrämjande arbete genomsyrar all verksamhet på skolan. Målet är en gemensam hälsofrämjande kultur och följande faktorer lyfts fram.

  • en syn på det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som skolans gemensamma uppdrag
  • allas förståelse och vilja att bidra är viktig; eleverna, all personal, vårdnadshavare och övriga aktörer
  • ett medvetet hälsofrämjande arbete gynnar hela skolan; elever, lärare och övrig personal
  • hälsofrämjande arbete görs till en grundbult i det systematiska kvalitetsarbetet
  • både huvudman och skolledning skapar förutsättningar i organisation och resursfördelning för en gemensam hälsofrämjande kultur
  • ett tydligt och engagerat ledarskap
  • samverkan mellan olika professioner, mellan elevhälsoteamet och den pedagogiska personalen
  • arbetet sker med salutogent fokus samt systemteoretiskt och tvärvetenskapligt perspektiv
  • fokus på värdegrundsfrågor
  • utgå från den lokala kontexten
  • utgå från elevernas upplevelse och ge dem möjlighet till reellt inflytande och medverkan redan i planeringsstadiet av insatserna.

Rörelse i skolan och hälsofrämjande arbete inom elevhälsan
Skolverkets regeringsuppdrag att titta på mer rörelse i skolan och det hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan har omfattat följande områden:

  • Redovisa relevant forskning på området avseende effekterna på skolresultat av mer rörelse, särskilt hos elever med en mer stillasittande livsstil, och om dessa skiljer sig åt mellan könen, olika åldrar och andra relevanta omständigheter.
  • Beskriva hur kommuner och andra huvudmän redan i dag erbjuder daglig fysisk aktivitet under skoldagen.
  • Analysera vilka åtgärder som behövs för att alla elever ska erbjudas mer rörelse under skoldagen och lämna förslag som syftar till detta.
  • Undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa utökas med 100 timmar i grundskolan från och med 2019. En analys ska göras av i vilka årskurser en utökning ger störst effekt.
  • Föreslå författningsändringar avseende ett stärkt ansvar att i utbildningen inkludera inslag som leder till ökad rörelse bland eleverna. En analys ska göras av hur dessa ändringar bäst samverkar med utökningen av undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa.

Sommaren 2019 publiceras en forskningsantologi från uppdragets slutsatser.

Skolverkets slutredovisningar

Foto: Hans-Olof Utsi Foto: Hans-Olof Utsi

Arbetar du med dans i skolan? Berätta om din verksamhet i vår nya kanal på Instagram för att dela med dig av dina erfarenheter och inspirera andra till att arbeta med dans i skolan!

Danssal, idrottssal eller utomhus. Är du danslärare, lärare, idrottslärare eller arbetar med dans i skolan på annat sätt, hör av dig till oss och visa upp hur din vardag ser ut genom att dela med dig av dina bilder och filmer på vår Instagramkanal.

Institutet Dans i skolans nystartade Instagram-kanal kommer att visa exempel på dans i skolan-verksamhet i förskola, grundskola, kulturskola eller gymnasieskola för att inspirera till att introducera eller arbeta med dans i skolan.

”Vi vet att många efterfrågar exempel på dans i skolan. Dans som ämne finns på skolschemat i över 100 kommuner i Sverige idag. Genom att visa upp dans i skolan-verksamhet hoppas vi att fler ska inspireras och engagera sig i dans i skolan”, säger Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef för Institutet Dans i skolan och professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet.

Såhär gör du!
Maila in dina bilder eller filmer med en kort förklarande text om vad de visar och hur ni arbetar med dans i skolan i din skola till dansiskolan@dansiskolan.se.

Det är viktigt att användningsrättigheterna för bilderna anges tydligt. Fotograf ska anges och personerna på bilden ska ha godkänt användningen, både i tryck och digitalt på hemsidan eller sociala medier.

Kanalen finns på https://www.instagram.com/dansiskolan

Foto: Hans-Olof Utsi Foto: Hans-Olof Utsi

På Alla hjärtans dag, 14/2 möts elever från Karesuando och Kiruna för att skapa dans och lära känna varandra med hjälp av det universella språket dansen. Regeringen lyfter fram fysisk aktivitet dagligen och rörelsens betydelse för lärandet och då passar vi på att manifestera dansens självklara plats på schemat. Välkomna!

Gemensamt provar vi på Rendansen som barnen i Kirunas sameskola skapat. Dessutom dansar vi Järv och ripor, Vindarna, Björken, Flaggan och Vinterdansen. Tillsammans med Cecilia Björklund Dahlgren och flamencodansaren Tina Wezelius Grebacken provar vi på flamenco och koreografin Hjärtat som vi lyfter fram just på Alla hjärtans dag.
 
”Dansen ger så mycket mer än fysisk aktivitet. I dansen lär man känna sig själv och sina kamrater och man kan berätta sånt som inte går att säga med ord”, säger Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef på Institutet Dans i skolan och professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet.
 
Sameskolorna i Karesuando, Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Tärnaby utvecklar dansprojektet ”Delaktighet, integration och kulturell identitet” i samarbete med det nationella Institutet Dans i skolan. Dans är ett internationellt språk för att överbrygga gränser mellan människor och kulturer. Dansen och skapandet ger många möjligheter som inte det verbala kan ge när eleverna får dansa, analysera och utveckla det egna uttrycket och skapandet. Begreppen fantasi, kroppsmedvetenhet, uttryck, inlevelse och identitet används i processen.
 
Pressmöte på Sameskolan i Kiruna, Bävervägen 37 den 14/2 kl. 12.00.

Kontakt: Cecilia Björklund Dahlgren, Institutet Dans i skolan, cecilia.dahlgren@dansiskolan.se, 070 586 15 15

Etiketter: dansiskolan,
Foto: Magnus Stenberg Foto: Magnus Stenberg

Institutet Dans i skolans verksamhetschef och tidigare universitetslektorn Cecilia Björklund Dahlgren har installeras som professor i danspedagogik på konstnärlig grund vid Luleå tekniska universitet vid lärosätets årliga promotions- och installationshögtid lördagen 10 november i Aula Aurora med efterföljande bankett i STUK.

– Det känns fantastiskt att bli professor i danspedagogik! Det är ett genombrott för Dans i skolan i Sverige och det är Norrbotten och Västerbotten som visar vägen. Genom en professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet får området stort erkännande och stark legitimitet, säger Cecilia Björklund Dahlgren.

Allt börjar med kroppen!
Runt 400 personer fanns på plats vid årets ceremoni i Aula Aurora, med promovering av nya doktorer och hedersdoktorer, installation av nya professorer prisutdelningar.
Rektor Birgitta Bergvall-Kåreborn lyfte i sitt tal viktiga forskningsresultat och framsteg under det gångna året, rörande allt från metoder för att minska koldioxidutsläpp till ett framgångsrikt projekt för att få barn att röra på sig mer. Hon framhöll också vikten av att ett universitet tänker nytt och fritt – inte minst för att locka framtida generationer studenter.

Den 10:e december håller Cecilia Björklund Dahlgren en öppen föreläsning på LTU ” Allt börjar med kroppen!” om dansens självklara plats i förskola och skola, och hur den kan bidra till barns utveckling. Anmäl dig här.

Om Cecilia Björklund Dahlgren
Cecilia Björklund Dahlgren är Sveriges första professor i danspedagogik på konstnärlig grund. År 1978 startade hon obligatorisk dansundervisning i skolorna i Skellefteå. Hon är också initiativtagare till Sveriges första danslärarutbildning som startade 2003 vid LTU, tidigare universitetslektor vid LTU och grundare tillsammans med Piteå kommun av Stiftelsen Institutet Dans i skolan.

Danslärarutbildningens lokaler vid Musikhögskolan i Piteå, Luleå tekniska universitet. Foto: Hans-Olof Utsi Danslärarutbildningens lokaler vid Musikhögskolan i Piteå, Luleå tekniska universitet. Foto: Hans-Olof Utsi

Institutet Dans i skolan har gjort en uppföljning av samtliga som examinerats som danslärare från Luleå tekniska universitet 2008–2017 samt Dans- och Cirkushögskolan från 2016 och 2017. Kartläggningen visar att de flesta arbetar som danslärare idag.

En helt ny lärarutbildning startade höstterminen 2003 vid Luleå Tekniska Universitet (LTU), förlagd till Musikhögskolan i Piteå. Ämneslärare i dans för gymnasieskolan 300 hp med dans – fördjupning dans eller dans och annat ämne. 2011 fick även Dans- och Cirkushögskolan i Stockholm examensrätt för ämneslärare i dans och 2016 startade utbildningen också vid Göteborgs Universitet.

Uppföljning under vårterminen 2018
I denna uppföljning som genomfördes vårterminen 2018 finns utexaminerade ämneslärare inriktning dans från Luleå tekniska universitet samt från Dans- och Cirkushögskolan. Från LTU har tio årsklasser utexaminerats (första intagning höstterminen 2003) och på DOCH två årsklasser (första intagning 2011).

LTU – utexaminerade 2008 t.o.m. 2017 – 10 årsklasser sammanlagt 65 st.
(57 svar = 88%)

Verksamma som lärare i följande ämnen (54 av 57)
Dans                                        39          
dans och engelska              3
dans och matematik          2
dans och rytmik                   2
dans och drama                   1
dans och so                            1
dans och no                           1
dans och spanska               1
dans och svenska                1
engelska och matematik  1
svenska SFI                             1
bild                                             1
_________________________________________________________________________
Sammanlagt                          54
Dessutom som danskonsulent 2 och ”annat” 1 (54+3 = 57)
Från LTU har 57 av 65 svarat = 88%
Av 57 arbetar 54 som lärare (95%) varav 51 som danslärare och 3 som lärare i andra ämnen.
 
DOCH - utexaminerade 2016 och 2017 (2 årsklasser) sammanlagt 11 st.
(8 svar = 74%)

Verksamma som lärare i följande ämnen
Dans                                       5
dans och engelska           1
dans och idrott                  1
svenska SVA                        1
_________________________________________________________________________
Sammanlagt                     8
Alla 8 arbetar som lärare varav 7 som danslärare och 1 som lärare i annat ämne.
 
Fördelning på olika stadier och/eller inom olika organisationer
                                                              LTU               DOCH
grundskola                                        25                     1
kulturskola                                        14
gymnasiet                                            6                     5
privat dansskola, föreningsliv     4                     1
förskola                                                 2
SFI Komvux                                         2
folkhögskola                                      1                     1
_________________________________________________________________________                                                                  54                   8
Flera danslärare arbetar i mer än en skolform eller organisation. Kulturskola och grundskola är vanligt. I den här uppföljningen placeras de där de har största delen av sin tjänst förlagd.

Uppföljning genomförs vartannat år
När den första uppföljningen som Institutet Dans i skolan gjorde våren 2016 fanns det endast utexaminerade danslärare från LTU:s danslärarutbildning i Piteå. Uppföljningen visade 2016 att närmare 90% av danslärarna med examen från LTU var verksamma som danslärare på gymnasium, grundskola och eller kulturskola.

Kontakt
Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef Institutet Dans i skolan och professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet
Mobil: +46 (0)70 586 15 15
E-post: cecilia.dahlgren@dansiskolan.se

Mer information
Ladda ner kartläggningen

Anmäl dig till Konstarter i pedagogiken - Art in Education, en mötesplats för lärare, skolledare och kulturaktörer i Edsbyn, Ovanåker, Gävleborg 16-17/8 2018!

En mötesplats där du som lärare eller kulturaktör kan hitta inspiration och motivation till att arbeta med konstarter i pedagogiken. Konferensen invigs med tal av kommunalråd Yoomi Renström, Jessica Hintze från Universitets och högskolerådet, Cecilia Björklund Dahlgren från Institutet Dans i Skolan och Staffan Forssell från Kulturrådet.

På programmet står bland annat ett seminarium på temat "Hur kan vi utveckla elevernas möjlighet att få tillgång till dansen som kunskapsområde i skolan från förskolan till gymnasiet?" med Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef för Instituet Dans i skolan och professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet.

Konferensen genomförs i samarbete med det EU-finansierade projektet e-ARTinED och ett flertal olika samarbetsparter från regionen och hela landet, bland annat Institutet Dans i skolan.

Läs hela programmet och anmäl dig senast 20 juni här.

Foto: Hans-Olof Utsi Foto: Hans-Olof Utsi

Över 200 deltagare och lika många barn och unga deltog i den sjätte Dans i skolan-biennalen och den nordiska forskningskonferensen som arrangerades i Skellefteå och Piteå 7–9 maj. Workshops, samtal föreställningar och seminarier stod på schemat när dansens betydelse i skolan lyftes. ”Vi klarar oss inte utan dansen”, konstaterade forskaren och associerade professorn Eva Bojner Horwitz i sitt inledande anförande. Dagarna avslutades med ett gemensamt upprop för de estetiska ämnena i gymnasieskolan.
 
Sveriges sjätte Dans i skolan-biennal ”Mer Dans i skolan!” arrangerades av Institutet Dans i skolan i samarbete med Piteå kommun, Skellefteå kommun och Luleå tekniska universitet med stöd från Statens kulturråd och Sparbanken Nord. Ledord för Biennalen var: Kroppskoll, Fantasi, Språk–uttryck, Delaktighet, Empati och Lärande.

Dansen har en självklar plats på schemat
Dansens självklara plats och barnens och ungdomarnas betydelse för samhällsutvecklingen lyftes särskilt fram. Danskonstnärer engagerades för att skapa dans tillsammans med elever och studenter samt för att visa dansföreställningar och dansforskare presenterade metodutvecklingsarbete och forskning.
 
Biennalen invigdes av kommunalrådet Lorents Burman från Skellefteå kommun och Institutet Dans i skolans ordförande Björn Sprängare tillsammans med dansande skolelever och professionella danskonstnärer.
 
Över 30 programpunkter på programmet
Närmare 30 olika workshops för praktiskt deltagande och seminarier och samtal stod på programmet under biennaldagarna samt den nordiska forskningskonferensen. Utöver workshops med teman kring Dans och integration blev det workshops om dans och språkutveckling samt dans i skolan ur ett genusperspektiv med särskilt fokus på skolans arbete med värdegrund och samtyckeskultur.
 
Dans i skolan-biennalen 2018 visade vilket fantastiskt och ursprungligt språk dans är, när det gäller att stärka identiteten och ta del av varandras kulturer för att skapa förståelse och delaktighet. Det blev möten i dans mellan bredd och elit, t.ex. mellan nyanlända elever och elever från majoritetssamhället samt barn från sameskolorna i Kiruna, Gällivare och Tärnaby. Medverkade gjorde också danslärarstudenter vid LTU:s Danslärarutbildning, danskonstnärerna Bosmat Nossan och Noa Paran från Tel Aviv, Ambra Succi en av landets främsta hiphopdansare, flamencodansaren Tina Wezelius Grebacken, Isadora Duncan –tolkaren Lilly Zetterberg samt  konsertpianisten Roland Pöntinen.
 
Fokus på forskning om dans
Det finns ett ökat intresse för forskning inom Dans i skolan-fältet. Därför har Institutet Dans i skolan instiftat ett vetenskapligt råd som ska utveckla forskningsstrategier för Dans i skolan i samverkan med andra lärosäten i landet och i Norden. Flera universitet finns representerade i det vetenskapliga rådet.
 
Till den nordiska forskningskonferensen vid Luleå tekniska universitet bjöds seniora dansforskare och nya dansforskare in från de övriga nordiska länderna. Institutets forskningskonferens blir också viktig för att inspirera till ny forskning och hitta finansiärer till fler doktorandtjänster inom området. Det är nödvändigt att Institutet Dans i skolan utvecklar det nordiska nätverket för forskning inom Dans i skolan-området.
 
Röster från Dans i skolan-biennalen 2018
”Vi klarar oss inte utan dans!”
”Dansläraren är en ny lärarkategori som är efterfrågad på många skolor i landet, i Skellefteå startas också dans i förskolan”
”Genom dansen kan jag uttrycka vad jag inte kan säga”
”Kroppen är mitt verktyg och när jag dansar kommunicerar jag så mycket mer än ord”
”#MeToo är en rörelse som handlar om att involvera män likväl som kvinnor. Vi kan använda kroppen och dansen för att lära oss om vad samtycke faktiskt innebär.”
”Civilkurage behövs och skapas när det finns ett bra ledarskap”.
”Med samverkan kan vi åstadkomma så mycket mer, vi får förespråkare av dans även om vi inte dansar själva.”
”Dans är nästan overkligt och samtidigt härligt”
”Det är viktigt med estetiska ämnen i skolan, bara så kan det bli mer dans i skolan.”
”Vi behöver mer forskning om dans för att lära mer om vad dansen är och gör med oss när vi dansar.”
”De som dansar är bättre än andra på att kunna läsa av andra människors sinnesstämningar ”
”Att dansa är att mötas och lära känna varandra och sig själv”
 
Mötesplats för dans i skolan
”Dans i skolan–biennalen och den nordiska forskningskonferensen 2018 blev en viktig mötesplats för dans i skolan där många nya möten resulterade i starka upplevelser, ny kunskap och samlade erfarenheter”, sa Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef för Institutet Dans i skolan och professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet.
 
Biennalen avslutades med att deltagarna vid Dans i skolan-Biennalen 2018 skrev under ett upprop om att de estetiska ämnena återinförs som ett obligatoriskt ämne på gymnasiet. Estetiska uttryck behövs för elevernas lärande och utveckling, men också för att skapa en innovativ, konkurrenskraftig och framtidsorienterad samhällsutveckling i linje med EU:s framtagna ”Nyckelkompetenser för livslångt lärande”.
 
Hela programmet och mer information finns på www.dansiskolan.se/Biennal2018.

Foto: Patrik Häggkvist Foto: Patrik Häggkvist

Regeringens proposition om att återinföra ett gymnasiegemensamt estetiskt ämne på gymnasiet saknar idag politiskt stöd. Gymnasieelever fråntas sin möjlighet att utveckla sin kreativitet och sina kunskaper inom musik, bild, dans och teater. Vi vill med detta upprop uppmana alla riksdagens ledamöter att ta sitt ansvar och rösta för alla elevers rätt till estetiskt uttryck!
 
Under tre dagar har barn och ungdomar, lärare, danskonstnärer, rektorer, danslärare, kulturskapare, forskare, beslutsfattare och näringslivet mötts för inspiration, kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande vid den sjätte nationella Dans i skolan-biennalen 2018 inklusive nordisk forskningskonferens ”Mer dans i skolan!” arrangerad i Skellefteå och Piteå 7–9 maj.
 
Såhär säger några av deltagarna:
”Vi klarar oss inte utan dans!”
”Genom dansen kan jag uttrycka vad jag inte kan säga”
”Dansen är ett internationellt språk”
”Kroppen är mitt verktyg och när jag dansar kommunicerar jag så mycket mer än ord”
 

Dans är kommunikation.
  • Dansen ger barn och ungdomar möjlighet att gestalta och ge form åt inre bilder och känslor, både som individ och grupp.
  • Dans stärker motoriken och ger ökad kroppsmedvetenhet.
  • Dans är glädje! Det är roligt att dansa!
  • Dans är ett eget kunskapsområde och ger eleverna utsökta möjligheter till lärande i till exempel historia, matematik och språk.
  • Dans ger barn och ungdomar stärkt självkänsla.
  • Dans överbryggar gränser mellan människor, länder och kulturer. Att dansa varandras danser är att ta del av varandras kulturer och skapar förståelse och delaktighet.

Estetiska ämnen, där eleverna stimuleras att uttrycka sina egna idéer, tankar och känslor behöver fortsatt stöd i skolan. Skolan når alla barn, även de som inte har möjlighet att välja att möta konst och kultur på fritiden. Därför är det viktigt att skolan ger alla elever möjlighet att möta estetiska ämnen som har stor betydelse för barn och ungdomar när det gäller att stärka den egna identiteten och våga ta plats i samhället och mötas över språkgränserna.
 
Eva Bojner Horwitz med lång forskarerfarenhet inom dans, beskriver hur dansen kan bidra till ökad empati genom att påverka känsloavläsning - en viktig del i vår kommunikation som hjälper oss att skapa sociala kontakter och avläsa tidiga signaler på ohälsa. Dans kan också påverka inlärning och minska smärta. ”Dansrörelsen skapar medkänsla, kreativitet och medvetenhet – en förutsättning för tillitsfulla sammanhang. Dans i skolan är själva grundbulten för denna utveckling”, säger Med dr Eva Bojner Horwitz, associerad professor, kulturhälsoforskare och utbildningsansvarig vid Centrum för Social Hållbarhet vid Karolinska institutet samt vid Institutionen för Folkhälsa och vårdvetenskap Uppsala Universitet.
 
Härmed skriver deltagarna vid Dans i skolan-Biennalen 2018 under detta upprop om att de estetiska ämnena återinförs som ett obligatoriskt ämne på gymnasiet. Estetiska uttryck behövs för elevernas lärande och utveckling, men också för att skapa en innovativ, konkurrenskraftig och framtidsorienterad samhällsutveckling i linje med EU:s framtagna ”Nyckelkompetenser för livslångt lärande”!
 
Den sjätte nationella Dans i skolan-biennalen den 7–9 maj i Skellefteå och Piteå samlade över 400 deltagare från olika delar av landet, varav 200 barn och unga. Mer information: www.dansiskolan.se/Biennal2018.

Skriv under uppropet.

 
Ladda ner uppropet som pdf-fil.